Strupcancer
Strupcancer är ett resultat av förändringar av celler i struphuvudet, larynx. Cancerformen är ovanlig i Sverige och kan ofta botas. 80 procent av de drabbade är män.
Vid struphuvudet, larynx, som bland annat rymmer våra stämband möts svalg, luftvägar och matstrupe. Flera olika miljöfaktorer kan påverka risken för strupcancer, men den absolut största är tobaksrökning. Högst risk har de som både röker och överkonsumerar alkohol.
Symtom på strupcancer
Det första symtomet brukar vara heshet. Heshet har oftast andra orsaker, till exempel infektion, men har man varit hes i mer än tre veckor bör man låta sig undersökas av husläkare eller av en specialist på öron-, näs- och halssjukdomar.
Förutom hesheten, kan man känna att det finns en torr fläck eller klump långt ner i halsen. Man kan också ha problem med torrhosta eller svårt att svälja (dysfagi). Men dessa, lite diffusa, symtom beror oftast på något annat än strupcancer.
Lyckligtvis är strupcancer en ovanlig sjukdom i Sverige. Färre än 200 personer drabbas varje år. Det är dock viktigt att hitta de fall av heshet och hosta som orsakas av cancer så tidigt som möjligt, eftersom strupcancer ofta kan botas om behandlingen sätts in tidigt.
Diagnos
Diagnosen strupcancer ställs genom att läkaren undersöker stämbanden med ett speciellt instrument, ett så kallat endoskop. Vid denna undersökning kan även prover tas för att ännu säkrare fastslå diagnosen.
Behandling
Strupcancer behandlas med strålbehandling eller operation. I de flesta fall är denna behandling fullt tillräcklig. Strålbehandling är att föredra, men förutsätter att cancern hittats i ett tillräckligt tidigt skede. Behandlingen kan påverka rösten, men talet är vanligtvis normalt efteråt.
Vid mer utbredd cancerväxt krävs operation, då hela eller en del av struphuvudet tas bort. När struphuvudet opererats bort tappas förmågan att tala, eftersom stämbanden sitter i struphuvudet.
Prognos
Det går att lära sig att tala igen, även om rösten låter annorlunda än innan operationen. En metod går ut på att operera in en liten ventil i luftstrupen. Patienten kan också lära sig tala på nytt med så kallat matstrupstal med hjälp av logoped. Ytterligare en metod är att sätta en vibrator på halsens utsida.
-
”Kol måste få en högre prioritet”
Allt fler drabbas av den kroniska lungsjukdomen kol. I dag har cirka 500 000 svenskar sjukdomen, men bara 20 procent får en diagnos. ”En effektiv behandling i ett tidigt skede är a och o”, säger specialistläkaren Peter Odebäck som föreläste om våra vanligaste folksjukdo...
-
Så lyckades de sluta röka – med morötter
Att sluta röka är ingen lätt match, det vet alla som har försökt. Men med envishet, avvänjningspiller och ett rejält knippe morötter går det att lyckas. Det vittnar Ann-Sofie och Susanne om. Båda lyckades fimpa efter många år.
3 Kommentarer -
Nikotinersättning - en sammanställning
Det finns ett brett utbud av olika nikotinläkemedel, och man bör sträva efter att hitta det läkemedel som passar bäst för en själv. Man kan använda ett enskilt nikotinläkemedel eller en kombination av olika typer och preparat.
-
Fördelar med att sluta röka och sluta snusa
Det finns många fördelar med att sluta röka eller snusa. Utöver de fysiska fördelar som visar sig efter kort tid, är det även en personlig seger att övervinna tobaken och beroendet. Dessutom är det ett bra sätt att lära känna sig själv.
-
Medlemskrönika: "Alla kan sluta om viljan finns"
Nästan alla jag känner, som en gång har varit rökare, säger: Tänk att jag klarade av att sluta röka, och om jag klarar av det så kan du med!
-
Åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom
Åderförkalkning motsvarar det medicinska begreppet ateroskleros och orsakar merparten av hjärt- och kärlsjukdomar i den industrialiserade världen.
-
Lungcancer
Lungcancer utgör en grupp cancerformer som behandlas delvis olika. Lungcancer är resultatet av förändringar i någon av lungvävnadens olika celltyper. Förändringarna uppstår framförallt när cellerna utsätts för cancerframkallande ämnen.
-
Kommer jag att dö?
1978, 35 år gammal, blev Rose-Marie sjuk. Läkarna konstaterade först att hon hade astma, emfysem och en bristsjukdom. Rose-Marie hade rökt i 19 år när hon möttes av beskedet och i samma stund bestämde hon sig för att sluta röka.
1 Kommentarer