Snusanvändning


Uppdaterad den: 2017-02-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Hälsokonsekvenserna vid användning av rökfri tobak, framför allt cancerutveckling i munhålan, har länge diskuterats. De senaste 20 årens forskning avseende snus och cancer har visat en viss ökad risk för bukspottkörtelcancer, men inte för munhålecancer. Detta gäller Skandinavien. Rökfria produkter i andra länder kan medföra cancerrisk även i mun och svalg. Andra risker finns för fosterskador, hjärtproblem, kärlkramp och påverkan på ämnesomsättningen. Mer forskning krävs för att få kunskap på dessa områden.

Vad innehåller snus?

Snus består av finmalda, mörka tobaksblad, vatten, fuktighetsbevarande och pH-reglerande ämnen, samt salter och smakämnen. I Sverige har snus tidigare mest sålts som så kallat lössnus i 50 gramsdoser. Numera säljs snus oftast som portionssnus i små påsar av cellulosa. I Skandinavien placeras snuset oftast under överläppen, medan man i till exempel i USA ofta placerar snuset mellan kinden och underkäken. Nikotinet i snuset tas upp genom munslemhinnan och snuset ligger kvar tills effekten har gått över.

Rökfri tobak är ett samlingsnamn för all tobak man inte röker. Uttrycket används vanligtvis för snus och tuggtobak, men kan också avse tuggtobak eller torrsnus för sniffning. Det säljs mest rökfri tobak i USA, Sverige, Indien, Algeriet, Pakistan, Sydafrika och Norge.

Annons
Annons

Produkternas smak och lukt förändras under framställningen. Därför tillsätter man olika smak- och luktberikande ämnen som sirap, lakrits och fruktextrakt. För att rekrytera nya användargrupper har tillverkarna börjat producera och sälja snus med smak av anis, tallbarr, tranbär, eukalyptus, mocka och mint. Dessa modernare produkter riktar sig framför allt mot flickor och unga kvinnor, som hittills snusat i mycket mindre omfattning än män.

Hur vanligt är snusning?

Under de senaste tio åren har försäljningen av snus ökat, medan försäljningen av röktobak har minskat. Detta har skett parallellt med införandet av rökrestriktioner i offentliga lokaler och ökad uppmärksamhet om hälsofarorna vid rökning. Under år 2011 fanns det cirka en miljon snusare i Sverige. Av dessa snusade cirka två tredjedelar dagligen. Bland svenska män snusar 18 procent dagligen, vanligast är det hos män mellan 30 och 64 år. Det är dubbelt så vanligt på landsbygden, jämfört med större städer. Debutåldern sjunker. Andelen kvinnliga snusare ökar också. 7 % snusar dagligen eller ibland och även bland kvinnor är det vanligare på landsbygd än i städer. En situation när förbrukningen ökar och hälsorisken inte är helt fastställd, innebär nya utmaningar.

Cancerframkallande ämnen i rökfri tobak

De flesta kommersiella rökfria tobaksprodukter innehåller blandningar av blad från olika tobaksplantor. I rökfri tobak har man identifierat över 30 cancerframkallande ämnen. De viktigaste är nitrosaminer som bildas från plantans nitrater. Produktionsbetingelserna har stor betydelse för hur mycket cancerframkallande ämnen som finns i slutprodukten. Svenskt industritillverkat snus framställs genom malning och pastörisering, vilket innebär att man förhindrar den jäsning som orsakas av bakterier och som kan bidra till bildning av nitrosaminer. Uppkomsten av de cancerframkallande nitrosaminerna förhindras också av att snuset förvaras svalt.

Annons
Annons

Nikotin

Alla tobaksprodukter innehåller nikotin. Nikotin är ett psykoaktivt, starkt beroendeframkallande ämne, och en storkonsument av tobak uppfyller kraven för att klassificeras som beroende. I det ligger bland annat ett ökat begär för upprepad användning, toleransutveckling för en del av drogens effekter och abstinensbesvär om snusningen upphör. Abstinensbesvären är många och sträcker sig från nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och depression till fysiska obehag som illamående, myrkrypningar, darrningar, kramper i benen och låg puls.

Nikotin kan tas upp (absorberas) från lungor, mun- och nässlemhinnor, mag- tarmkanalen och huden. Den snabbaste absorptionen sker från lungorna efter rökning med halsbloss. Nikotinet når vanligtvis hjärnan inom 20 sekunder från rökstart. Nikotin från medicinska produkter som nässpray, tuggummi och plåster absorberas långsammare än från cigarettrök. Risken för beroendeutveckling är ofta större vid snabb nikotinleverans till hjärnan.

Dygnsförbrukningen och användningsmönstret av snus har visat sig vara mycket likt det man ser hos cigarettrökare, men snusarna tenderar att använda snuset kontinuerligt 13–15 timmar per dygn och ibland även nattetid. Detta tillför kroppen en större totaldos av nikotin än vid rökning. Detta tolkas som att risken för att framkalla beroende är densamma vid rökning och snusning.

Upptag av snus i kroppen

Nikotin från snus tas upp något långsammare till blodcirkulationen, men i minst lika stora mängder som vid rökning.

Hälsokonsekvenser av snus

Nedan följer en sammanfattning av effekter på hälsan som publicerats i rapporter från Statens Folkhälsoinstitut (2005) och EU:s vetenskapliga rapport om snus (2007).

  • Snus har cancerframkallande effekter, framför allt när det gäller cancer i bukspottkörteln. Risken tycks vara väsentligt lägre än för rökt tobak. I munhålan finns det risk för lokala men irreversibla skador på tandkött och tandhalsar. Skandinaviskt snus tycks dock inte öka risken för cancer i munhålan eller i övriga mag-tarmkanalen. Snusning belastar hjärt-kärlsystemet med högre puls och blodtryck. Snusare har en ökad risk att avlida vid en hjärtinfarkt, troligen beroende på risk för hjärtrytmrubbningar och att hjärtinfarkten kan bli större vid snusning.
  • Snusning vid graviditet kan leda till för tidig födsel, havandeskapsförgiftning och lägre födelsevikt. Risken för plötslig spädbarnsdöd ökar också. Det finns ett fåtal studier som gäller risken att få diabetes vid snusning. Fler studier behövs, men det tycks framför allt vara högkonsumenter som har en ökad diabetesrisk, liksom vid rökning:
    • Tillägg från Medibasredaktionen: Enligt en prospektiv studie där man följt 54 500 svenska män mellan åren 1990 och 2013, är risken för typ 2-diabetes ökad med 70 % om man snusar en dosa eller mer om dagen. Det är samma riskökning som man har sett för den som röker ett paket cigaretter per dag
  • Skador på munslemhinnan, kallat "snuslesion" går oftast tillbaka om man slutar snusa. Portionssnus ger inte samma slemhinneförändringar som lössnus.

Vid en jämförelse mellan snus och tobaksrökning är snusning mindre skadligt, men det är inte utan hälsoeffekter. Rökning är den farligaste livsstilsvanan människan någonsin har utsatts för, vilket har lett till en förtida död hos miljoner människor.

Beroendet vid snusbruk

Kontinuerlig användning av snus ger för de flesta användare ett starkt kemiskt beroende. Detta innebär både fysiska och psykiska abstinensbesvär när man avbryter bruket.

Snusningens roll för att börja eller sluta röka

Studier av sambandet mellan snusning och eventuell rökstart visar olika resultat i olika länder. Sannolikt är det många faktorer som påverkar ett eventuellt samband mellan snus- och rökstart, såsom ålder, utbildningsnivå, grupptryck och omgivningsacceptans. Tobaksvanor har också tydliga samband med alkoholvanor, där högt bruk av det ena ger högt bruk av det andra. Det är ovanligt att man både snusar och röker dagligen, men det blir allt vanligare att snusare tillfällighetsröker.

Betydelsen av snus för att lyckas sluta röka visar inga entydiga resultat. Underlaget för att dra slutsatser om användning av snus ökar sannolikheten för rökstopp är därför osäker.

En skandinavisk undersökning har visat att användning av snus inte ledde till att fler slutade röka, än vid användning av nikotinhaltiga läkemedel.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons