Från beroende till rök- och snusfri

Det tar lång tid att sluta röka och snusa. Vanligtvis genomgår rökaren och snusaren en rad olika stadier som vart och ett har stor betydelse för om stoppet ska bli framgångsrikt. Därför är det en god idé att känna till processen innan du sätter igång.


Uppdaterad den: 2004-11-19

Annons

 

Du lär dig ganska långsamt att bli rökare och snusare och det sker oftast i 12-16-årsåldern. Det har stor betydelse om vänner och föräldrar röker eller snusar samt vilken social status och grupptillhörighet du får genom att börja röka eller snusa.  

Tobaken ger snabbt ett fysiskt beroende som för de flesta växer kraftigt i takt med att tobakskonsumtionen ökar och att man får ett fast tobaksmönster.

Annons
Annons

En djupt rotad vana

Tobaken kommer även allt mer att reglera psykologiska förhållanden och kan till exempel hjälpa till att kontrollera känslor och stress. Själva handlingen att röka eller snusa utvecklas med tiden till en vana som är sammansatt av biologiska, sociala och psykologiska faktorer.

För att sluta röka eller snusa måste du förutom att övervinna det fysiska beroendet även reda ut vilka känslor och sinnesstämningar, samt sociala sammanhang och djupt rotade vanor som din rökning eller snusning är förknippad med.

Kommer tid kommer råd

Vanligtvis genomgår rökaren och snusaren sju faser, som var och en har stor betydelse för om stoppet skall lyckas. Varje fas innebär nya utmaningar f- därför behöver han eller hon olika slags hjälp och rådgivning. Välmenta råd om att ändra sina tobaksvanor har ofta begränsad effekt om rökaren eller snusaren ännu inte har funderat på att sluta. Såväl rådgivaren som rökaren eller snusaren som funderar på att sluta kan därför ha nytta av att känna till processen vid tobaksstopp. De sju faserna är skrivna ur ett rökarperspektiv men kan till största delen även appliceras på en snusare.

Annons
Annons

Läs nedan om de sju olika faserna vid rökstopp:

Sluta röka...nää

I "för-övervägandestadiet" funderar rökaren inte på att sluta röka. För rökaren är det i För-övervägandestadiet inte ett problem att vara rökare och man har överhuvudtaget ingen önskan att sluta. De negativa konsekvenserna rökningen har för hälsan förklaras bort eller förnekas: "Varför sluta när föroreningarna är mycket värre?" eller "Jag har aldrig blivit sjuk av att röka".

De nackdelar som rökningen för med sig tonas ned och förklaras bort. I stället framhäver man kanske de fördelar man förknippar med rökning: "En rökare är aldrig stressad", "Jag gillar smaken" eller "Rökare är trevligare att umgås med". Andra använder motiveringar som: "Jag har försökt, men var tvungen att medge att jag inte hade tillräcklig viljestyrka för att sluta". Ett vanligt skäl till att inte överväga att sluta röka är att man väntar sig att man skall gå upp i vikt.

Ska - ska inte

Övervägandestadiet kännetecknas av en skiftande grad av erkännande och avvägningar av för- och nackdelar med rökning jämfört med att sluta röka. Att vara rökare i övervägandestadiet leder inte automatiskt till att man försöker sluta röka. För vissa blir de motstridiga känslorna gentemot rökningen till ett slags "fångenskap" i funderingar för och emot - och därmed gör man inget åt saken. Ofta leder tvehågsenheten dock till det första försöket till ändring. I övervägandestadiet är rökaren vanligtvis inställd på att göra ett försök inom sex månader. Erfarenheten visar dock att bara hälften i den här fasen slutar röka i mer än 24 timmar inom de följande 12 månaderna.

Det som på sikt kan motivera rökaren i övervägandestadiet att sluta röka, är att bli uppmärksam på rökningen - att bli uppmärksam på information om rökning, beroende och rökningens verkningar, samt olika metoder och hjälpmedel för att sluta röka.

Nu gäller det

I förberedelse- och handlingsstadiet finner man rökaren som nu vill ta itu med problemet och arbeta för att göra sig redo för det. Det finns en klar avsikt att ändra beteende inom den närmaste framtiden, oftast inom en månad. Den rökare som befinner sig i det här stadiet lyssnar på goda råd och experimenterar med olika id&eacuteer för att kunna sluta röka. Förberedelserna kan bland annat bestå av att bestämma ett datum då man skall vara rökfri samt att ta ställning till vilken sorters hjälp man behöver. Handlingsstadiet är den period då rökaren rent faktiskt slutar röka. Stadiet varar till dess att han eller hon kan säga att det i stort sett har blivit vardag att vara rökfri, något som i genomsnitt tar sex månader.

I handlingsstadiet är de allra flesta mottagliga för direkt hjälp och stöd. Denna hjälp skall helst vara så konkret som möjligt, som till exempel strategier för att hantera abstinensen, hur man använder nikotinsubstitut korrekt, motions- och kosttips med mera. Att själv gå igenom personliga för- och nackdelar, eventuellt med professionell hjälp, är ofta det som leder rökaren in i förberedelsefasen.

Åh, vad frestande

I upprätthållandestadiet börjar den nyvunna rökfriheten att bli inarbetad. Den före detta rökaren har erfarenhet av att hantera röksuget och det går allt längre tid mellan de riskabla och besvärliga tillfällena. Det känns som att det värsta är över och att man kan slappna av lite.

I praktiken har det dock visat sig att man även i fortsättningen behöver vara på sin vakt, eftersom det ofta går snett i den här fasen, till exempel om man glömmer allt det hårda arbetet med att sluta, och bara kommer ihåg hur trevligt det är att röka. I den här situationen dyker tanken på att bli feströkare, eller att bara smaka en enstaka cigarrett, ofta upp.

Jag trillade dit - men kommer att lyckas nästa gång

Ett varaktigt rökstopp föregås ofta av tre till åtta försök. Det innebär att återfall är en naturlig del av att sluta röka. Efter det första försöket kan rökaren inte förneka sitt begynnande erkännande av att vilja vara rökfri. Därför återgår rökaren efter ett återfall till övervägandestadiets tvehågsenhet. Han/hon vill på sikt bli rökfri, men har precis valt att röka igen.

Det viktigaste vid ett återfall är att rökaren inte låter sig överväldigas av maktlöshet och ser sig som slav under tobaken, utan tvärtom koncentrerar sig på de saker som faktiskt fungerade under försöket, saker som man med fördel kan göra mer av nästa gång man slutar.

Ett ljus i slutet av tunneln

Avslutningsfasen är idealmålet för alla försök att ändra ett beteende. Här har man kommit över nästan all tvehågsenhet och rett ut den psykologiska och sociala vanan vid rökning så fullständigt att man kan tackla alla situationer utan att det blir nödvändigt att röka.

Det lyckades

Nu är det värsta över - men kom ihåg: en gång rökare, alltid rökare, så den före detta rökaren skall låta bli att feströka. Det går illa i 90 procent av fallen och så är man tillbaka i övervägandestadiet igen.


Annons
Annons