Intervju | Krokigt finger

Patrik fick vikingasjukan som 24 åring - ytterst ovanligt enligt expert

Patrik 24 från Härnösand kände en knöl i handflatan, googlade och fick svaret att han troligtvis har vikingasjukan. Kort därefter träffar han handkirurgen på Sundsvalls lasarett som konstaterar sjukdomen.

Publicerad den: 2014-05-19
Författare: Besima Aho, Redaktionschef, Netdoktor

Annons

– Jag reagerade på att jag först fick en knöl i handflatan som var obehaglig att ta på. Nu vet jag att det är vikingasjukan och fick även först då reda på att både min pappa och farfar har sjukdomen.
Ärftlighetsfaktorn är den faktor som är särskilt dominant för

Dupuytrens kontraktur, vad vi i folkmun kallar för krokigt finger eller vikingasjukan.

– Sedan kan vissa tillstånd och eller levandsvanor trigga igång sjukdomen. Det kan vara allt från rökning, diabetes eller ett trauma. Vi vet att sjukdomen är vanligare hos rökare och alkoholister samt bland patienter med diabetes, epilepsi och HIV, säger Stephan Wilbrand överläkare och specialist i handkirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Annons
Annons

Trots det faktum att flera faktorer spelar roll för huruvida en person får vikingasjukan eller inte, är Pelle med sin unga ålder, ett mycket ovanligt fall. Stephan Wilbrand berättar att han träffat någon enstaka patient som fått vikingasjukan konstaterad som 18 åring.

– Men det är som sagt ytterst ovanligt. Sjukdomen är ungefär sex gånger vanligare hos män än hos kvinnor, och den klassiska debutåldern för män är cirka 55 år och hos kvinnor 5-10 år senare, det vill säga vid 65 års ålder. Det kan givetvis dyka upp tidigare än vid 55 respektive 65 års ålder, säger Wilbrand.

Patrik ska behandlas med ny metod

Fortfarande idag är Patriks sjukdom i ett tidigt skede. Hittills har inget finger krökts men eftersom sjukdomen går i olika stadier, så kallade tillväxtfaser, väntar man med behandling fram tills det att en sträng etablerat sig i handflatan. Det är strängen som drar med sig fingrarna i det krokiga läget.

Annons
Annons

– Jag fick höra att jag ska komma tillbaka om ungefär ett år för att då eventuellt kunna få en injektionsbehandling som ska räta ut mina fingrar. Det är lång- samt ringfinger som jag inte riktigt kan sträcka ut längre, berättar Patrik.

Han känner inte av något handikapp i handen just nu men märker av de gånger han drar eller bär tungt. Men en knöl i handflatan kan säkert många få utan att direkt reagera på att det kan vara vikingasjukan.

När vet man att sjukdomen börjar utvecklas?

– Ett enkelt test är att lägga handflatan på ett bord. Om du inte kan lägga handen plant på bordsytan på grund av att ett eller fler fingrar är krökta då kan det vara läge för behandling, säger Stephan Wilbrand.

Allt fler patienter behandlas med injektion

Sedan drygt tre år tillbaka finns en ny behandling mot krokiga fingrar. Den nya behandlingsmetoden består av en enzyminjektion som ska räta ut krokiga fingrar. I Uppsala där Stephan Wilbrand är verksam sker idag 90 procent av behandlingarna med hjälp av injektion.

– Det har verkligen skett ett rejält paradigmskifte. Fördelen med injektion kontra operation är att man inte får några ärr eller vad vi idag kan se, heller några bestående men.

Finns det några biverkningar av den nya behandlingsmetoden?

– Hittills idag kan vi inte se några långtidsbiverkningar. Det 99 procent av patienterna får är en reaktion av behandlingen som är övergående. Den reaktionen kan exempelvis bestå av svullnad, blåmärke eller klåda. Reaktionen försvinner efter någon vecka, tio dagar kan man säga, avslutar Wilbrand.


Annons
Annons