Behandling vid vikingasjukan: Det kan arbetsterapeuten göra  
Intervju | Krokigt finger

Behandling vid vikingasjukan: Det kan arbetsterapeuten göra  

Du som har vikingasjukan (Dupuytrens kontraktur) och ska genomgå behandling kommer, förutom ortoped eller handkirurg, också få träffa en arbetsterapeut. Här berättar Kari Akre-Roos, arbetsterapeut på Akademiska sjukhuset, om vad hon brukar hjälpa patienterna med.


Publicerad den: 2018-08-31
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Dupuytrens kontraktur, eller ”vikingasjukan” som det också kallas, är en sjukdom som påverkar bindvävsplattan som finns mellan huden och senorna i handflatan. Det som händer är att bindvävshinnan förtjockas över senorna - vilket leder till fingrarna böjer sig. Detta kan leda till en del vardagsproblem.
 
– Det som kan vara problematiskt för de här patienterna, i vardagen, är bl.a. att skaka hand, tvätta sig i ansiktet och komma ner med handen i byxfickan, säger Kari Akre-Roos.

Det går inte att förebygga Dupuytrens kontraktur.

– Det är väldigt svårt att påverka den här strukturen inne i handen med en skena. Man måste göra en behandling för att få bort den där kraften som drar ner fingret, säger Kari Akre-Roos.

Behandling vid krökning på 30 grader

Vanligtvis behandlas sjukdomen först när krökningen i de drabbade fingrarna börjar bli handikappande, oftast vid en böjfelställning på 30 grader eller mer.
 
– Före behandling mäter man hur krokigt fingret är och frågar om det finns någon smärta i fingret, känselnedsättning och vilka besvär man har i vardagen. Det gör man för att få ett utgångsläge inför behandlingen, berättar Kari Akre-Roos.

Det finns tre olika behandlingsmetoder för vikingasjukan. Dessa är kollagenasinjektion, nålsticksbehandling (nålfasciotomi) och operation. (Läs mer om behandlingarna här!)
 
Skena håller kvar korrigeringen av fingret efter behandling
 
Och det är framförallt här arbetsterapeuten Kari Akri-Roos och hennes kollegor kommer in för att hjälpa till.vikingasjukan arbetsterapeut3
 
– Det man då har gjort (under behandlingen) är att man har spräckt eller tagit bort den här strängen, det som håller ner fingret. Och när det är gjort kommer jag in och gör en ortos (handskena) som ska hålla kvar fingrarna i det utsträckta läget och ger träningsinstruktioner, säger Kari Akre-Roos.
 
Skenan är tillverkad av en lågtemperaturplast som, genom att man lägger den i varmt vatten, går att omforma vid utprovning. 
 
Vid en kollagenasinjektion eller nålstickbehandling får patienten träffa arbetsterapeuten redan samma dag eller dag två. Vid operation måste dock handen vara bandagerad den första tiden, därefter får man en handskena utprovad
 
– Under den första veckan brukar man ha skenan ganska mycket på dagen och natten, men man ska ta av den för att använda handen till lättare sysslor och ta ut rörlighet i fingrarna. Däremot ska man inte anstränga handen för mycket.
 
–  Sedan brukar man bara använda den på natten och det kan man göra i tre-fyra månader efter en sådan här behandling (operation, kollagenasinjektion eller nålstickbehandling), säger Kari Akre-Roos.
 
Vid ett återbesök hos arbetsterapeuten kan skenan dessutom formas om på nytt.
 
– Då värmer man om plasten och gör den lite rakare än vad den var gången innan. Då har också svullnaden i handen minskat.

LÄS MER: Överläkaren svarar på läsarnas frågor om ”vikingasjukan”

”Sök hjälp tidigt”

Avslutningsvis har Kari Akre Roos en uppmaning till alla som misstänker att de drabbats av vikingasjukan:
 
– Om man märker att fingrarna börjar krokna då ska man söka i tid, för sjukdomsutvecklingen kan se väldigt olika ut. En del går det långsamt för, för andra kan det helt plötsligt, från att det bara varit lite grann, börja krokna ganska mycket.
Dessutom kan man som patient behöva stå på sig för att få den behandling man behöver, menar hon. 
 
– Oftast fungerar det bra. Men ibland får vi patienter som berättar att de besökt någon läkare som sagt att det inte finns något att göra åt det här. Det svaret kanske man inte ska nöja sig med, för det går faktiskt att göra något åt det, säger hon.
 
– Det är viktigt att veta att det inte bli bättre av sig självt, utan man måste få en behandling för att kunna räta upp fingret igen. Det jag tycker är viktig att tänka på är att man inte väntar för länge när man börjat att få problem från handen. Det är också mycket lättare att åtgärda innan det har blivit alltför krokigt.

LÄS MER: Stig, 73, har opererats för vikingasjukan två gånger
 
Några goda råd:

  • Sök hjälp så snart du märker att fingrarna börjar krokna - krökningen kommer inte gå bort av sig självt.
  • Använd ett “mjukt grepp” om du har problem med ömmande knölar i handflatan.
  • Vikingasjukan går inte att förebygga, men man vet att sjukdomen är vanligare hos rökare, och att rökare löper större risk för komplikationer i samband med operation, därför rekommenderas rökstopp.
Annons
Annons

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons