Undersökning | Benskörhet

Benmineralmätning vid benskörhet

Benmineralmätning är en speciell röntgenundersökning där man mäter skelettets kalkinnehåll, vanligen i ländryggen och i höften. Undersökningen kallas också DXA-scanning, QDR-scanning eller BMD-mätning.

Publicerad den: 2008-10-02

Annons

Skillnaderna mellan en benmineralmätning och en röntgenbild

Med en benmineralmätning får man en siffra på hur mycket kalk som finns i skelettet mätt i g/cm2. Denna information kan man inte få från en vanlig röntgenbild. En röntgenbild kan visserligen inge misstanke om att skelettet har ett lågt kalkinnehåll, men detta är mycket osäkert.

Patienter med benskörhet kan ha normala röntgenbilder. Dock är röntgen mycket bättre när man ska avgöra om det finns - eller har förekommit - benbrott, exempelvis kotkompressioner i ryggraden.

Vad kan resultatet användas till?

Benmineralmätningen bedöms av en läkare som kan använda resultatet för att avgöra om man har benskörhet eller ej. Undersökningen kan även säga en del om risken för att ådra sig ett benbrott inom de närmaste åren.

Annons
Annons

En tumregel är att om man har ett mineralinnehåll i skelettet (med andra ord benmineraldensitet, förkortat BMD) som ligger en standardavvikelse (ett statistiskt begrepp) under det förväntade för ålder och kön, är risken att ådra sig ett benbrott 2-3 gånger högre än hos en genomsnittlig jämnårig. Om man behandlas med medicin kan man ibland ha nytta av att genomgå undersökningen igen efter två år för att mäta behandlingseffekten.

Hur går en benmineralmätning till?

Undersökningen tar 10-30 minuter, beroende på apparaterna och på vilka kroppsdelar som ska mätas. Ska undersökningen användas för att avgöra om man lider av benskörhet, bör man mäta ländryggen och höften. Man bör inte nöja sig med att mäta underarmen, eftersom kalkinnehållet i armen inte är ett bra mått på resten av kroppens kalkinnehåll.

Det är inte nödvändigt att komma fastande till undersökningen.

Annons
Annons

Om man har på sig kläder som inte innehåller metallknappar eller blixtlås, kan undersökningen genomföras med patienten påklädd.

Var uppmärksam på att isotopundersökningar av skelettet också ibland kallas för skelettscanning. Detta är en helt annan typ av undersökning, där det sprutas in ett radioaktivt kontrastämne i en blodåder. Isotopundersökningar av skelettet kan inte användas för att påvisa benskörhet, men används istället ofta när man vill undersöka om det förekommer ställen med en hög benomsättning. Detta har betydelse vid sällsynta skelettsjukdomar, cancersjukdomar, skelettinflammation med mera.


Annons
Annons