Jag är en kvinna, (runt 40) som verkligen älskar min sambo (man, 5 år yngre). Vi har det riktigt bra tillsammans. Problemet är att han är känslomässigt hämmad. Han tar aldrig på mig. Om vi har sex så är det alltid jag som "sköter" förspelet. Övrig tid, då vi umgås, så ger jag honom spontana klappar på kinden, i håret, på fötterna, på rumpan. Jag kommer ofta med komplimanger och älskar hans närhet, men det är alltid jag som söker upp den. Jag ser den spontana vidröringen som något nödvändigt i ett förhållande, jag ser det även som ett litet "förspel" till attraktion och sex. Men min sambo tar aldrig på mig, eller ger mig en spontan kram. Han tycker det är viktigt att pussas, en puss när vi säger hejdå, godnatt, hej och godmorgon. När vi har sex, dröjer det länge innan han börjar smeka mig, då inte på min kropp utan endast på mitt kön, ibland lite på brösten. Jag har accepterat att han inte vill ha så mycket närkontakt, så jag hänger inte efter honom hela tiden, jag låter han sitta i fred i soffan och så vidare. Men jag, min hud, min kropp hungrar efter honom, hans beröring! Jag har försökt prata med honom, först reagerar han trotsigt och börjar försvara sig, sedan lyssnar han och förstår och säger att han ska försöka bättra sig. Det han gör när han "bättrar sig" är att krama mig bakifrån och samtidigt smeka brösten, (några tillfällen/dagar). Jag njuter av det och minsta lilla spontana beröring från hans sida blir så stor och betydelsefull för mig. Varför har han svårt för spontan beröring/närhet, han tycker ju om när jag tar på honom. Vad ska jag göra? Allt annat är perfekt med min sambo, jag vill inte lämna honom, jag vill bli berörd av honom, kroppsligt, jag vill även bli förförd av honom! (ps. han är inte homosexuell, det är inte därför han har svårt, ds)
Hej!
Du säger att du älskar din sambo trots att han sällan rör vid dig, eller förför dig. Jag blir faktiskt förvånad att du fortfarande är kvar (5 år!) i förhållandet då "den spontana vidrörningen" som du skriver är nödvändig i
ett förhållande.
Att vara känslomässigt hämmad är inte något man kan ändra på snabbt och lätt. Hans ringa behov av närhet och kroppskontakt har sin
grund i hans uppväxt, där han troligen inte fick så mycket uppskattning på det sättet. Om ni verkligen vill få det bättre på det intima planet så måste båda två vilja det.
Ta ett allvarligt samtal med honom om hur avgörande och viktigt beröring är för dig för att kunna fortsätta. Vill han allvarligt
försöka, få det bättre, för ert förhållandes skull tycker jag att ni ska söka hjälp av ngn professionell terapeut, gärna en sexolog.
Ni måste båda lära er att bli lika duktiga på att ge beröring som att ta emot beröring. Att tillsammans sensualitetsträna, beröring utan att smeka eller stimulera erogena zoner är ett bra och verksamt instrument. Under perioden ni sensualitetstränar ska ni ha samlagsvila.
Till en början kan det kännas lite svårt och tekniskt, men håll ut! Sen när ni verkligen kan njuta av att både ta emot och ge beröring, utan press på att ha samlag, så har ni troligen
även upptäckt nya sätt att ta och smeka på varandras hudkostym som faktiskt
är det största känselorganet vi har.
Att samtala med varandra om era behov
och önskemål och att ge varandra komplimanger och stöd i vardagen, är
naturligtvis avgörande för att ni ska få det bra intimt. De går lite snabbare om ni söker hjälp utifrån så ni får handledning och uppföljning.
Taktil massage är också en skön och bra behandling som ni båda skulle kunna
ha glädje av.
Lycka till!
Suzanne Lindström
Gå utbildning om testosteronbrist (gratis): Lär dig mer om symtom, behandling & orsak, samt delta i en enkätundersökning
