Forum Sex & relationer


Skilsmässoreaktion?

Den man jag älskar, vi kan kalla honom X, håller på att bryta upp från sin fru. Han har upptäckt att hon har varit otrogen. Att han själv har varit det verkar vara en annan sak. X och jag har haft en långvarig relation, och nu meddelar han mig att jag måste förstå att vår relation är slut (!). Jag kan förstå att det känns jobbigt för honom att ha en så nära nära relation som vi har haft under skilsmässoprocessen, och jag var inriktad på och hade accepterat att vi skulle hålla en låg profil under några månader. Men från det till att vilja bryta, det steget trodde jag aldrig att han skulle ta. Särskilt inte som han nyligen talat i termer av "om jag vill ha honom" o s v. "Ja, jag vet, jag har gjort en kovändning", säger han. Varför? Han säger att han måste bli hel, att han måste städa ur sin bokhylla. "Tyvärr åkte du med också." Så kallsinnigt. Hans psykolog hade sagt att "det var åt helvete" att X träffar mig (vilket jag kan förstå ur ett moraliskt perspektiv), och att han måste bli hel. ("Fast han bestämmer ju inte" sa X till mig.) Är det allmän förvirring som gör att han agerar så här mot mig? Plötslig olust över vår hemliga relation? Är det vanligt? Han säger att jag alltid kommer att vara hans vän, men jag kan inte vara hans vän, det älskar jag honom för mycket för. Han säger att jag får fråga honom till våren, men att han inte vill ge mig några förhoppningar. Kanske är det hans psykolog som sagt att han måste göra alldeles rent hus om han ska bli hel. För ja, han har sidor som han måste ta tag i, och skulle han påbörja ett nytt förhållande måste ju för det första trohet vara ett ledord. Har tagit det oerhört lugnt med att tala om oss två och framtiden, medvetet, eftersom jag förstår att sådant här tar lång tid att värka sig igenom. Har lyssnat på honom väldigt mycket när han har velat prata av sig om situationen, och att han nugör så här känns som ett svek. Känner mig som en slasktratt. Har jag bara fungerat som en ventil i hans dåliga äktenskap? Kommer han att vilja hitta en annan? Han har förut sagt att han gärna skulle vilja leva ihop med mig, men att det är komplicerat, att han inte kan bryta upp sitt äktenskap för barnens skull. Kanske ser han fruns otrohet som ett bra tillfälle att avsluta ett äktenskap som han själv visste inte fungerade. Vill de stunder när jag försöker se positivt på det som händer tro att ja, bra, X får nu hjälp med att ta tag i sitt liv, och så kanske jag har en plats hos honom längre fram. Jag vill inte leva samma sorts liv som han och hans nuvarande fru har gjort, och det vill nog inte han heller, och inte det liv jag lever nu, olycklig. Alltsammans gör väldigt ont. Har inte kunnat jobba på flera dagar. Allt är svart. Han ger mig ingen chans att säga hur jag känner, han "har inte plats för mina problem också", han "måste lägga locket på". Jag vet inte vad jag ska tro. Hur lång tid tar det för en person att bli hel efter en skilsmässa? Några veckor innan han gav mig det jobbiga beskedet bad han mig i telefon att jag inte skulle bli ledsen, eller vad han nu sa, ifall han skulle bli tvär eller så, "för han är inte sig själv". Han hade planerat detta alltså och förberedde sig. Finns det ett hopp? Ska jag se våren framför mig som hoppfull? Gör han så här för att han är rädd att jag ska hoppas för mycket på att det ska bli vi? För att slippa ha press från mig medan han försöker att få allt att klarna? Vi har i omgångar, men alltid osynkat, velat att den andra skulle lämna sitt nuvarande förhållande för att satsa på vårt. Också jag har ett förhållande, men det är mannen som nu ska skilja sig som har mitt hjärta, hur svårt det än är. Förstår att ni tycker det är hemskt med min otrohet. Jag hade aldrig varit otrogen - HELT emot mina principer - förrän denne min gamla kärlek dök upp, och det kommer ALDRIG mer att inträffa. Någon som har en liknande erfarenhet som kan berätta lite? Någon som t ex har varit "den andra kvinnan/mannen" och råkat ut för något som liknar detta som kan berätta/ge råd?

Ja du vännen.Kärleken är aldrig blind,men kan göra människor "synskadade/blinda".Jag vill bara ge dej lite tips och råd.Du behöver din tid,för att smälta det han sagt.Distans.Sedan behöver du tid till din egen läkning.Säger inte att ett förhållande som ni två haft,inte skulle kunna bli lyckligt.Men det finns många MEN!Det du skrev att du inte kan ha honom som vän,kan jag förstå.Inte nu iallafall.Du bör börja leva DITT Liv.Läka dina sår,och se till DINA behov,önskningar och mål.Världen går inte under,även om du upplever många och jobbiga känslor-nu.Ge dej tid.Ha tålamod och tillit.Försök att "släppa" denne man.Den äkta Kärleken kommer.Gråt.Var arg,men tillåt dej även att leva!Allt gott till dej.


Kanske är det så att denne man faktiskt har fått sig en riktig tankeställare och vaknat upp. Han kanske verkligen vill få ordning på sitt liv, så då kanske han varken vill vara otrogen eller vara den andra. Tyvärr verkar du hänga upp ditt liv alldeles för mycket på denne mannen. Mitt råd till dig är att du tar tag i ditt eget liv och ser till att du lever det som du vill göra, utan hänsyn till denne man. För tyvärr är han ingen du ska räkna med, inte i dagsläget. Du verkar själv inte lycklig i ditt eget förhållande. Så kanske om du ändrar saker i ditt eget liv som gör att du blir lycklig så kan du en dag finna någon som du blir lycklig med! Sen om det blir mannen du lever med i dag, mannen som ligger i skilsmässa eller någon helt annan man det får framtiden utvisa.


jag levde mina önskningar - jag levde mig fram men jag kom aldrig fram -- mina behov ? den äkta kärleken kommer - hm vad är den äkta kärleken - kan jag ha dig som vän -men vilken vän ska jag ha dig som vän ensamma behövda vän -kan du vara min -vän min vän -när ska jag lämna dig min vän min vän - för att du ska bli min vän men då har jag redan mist dig min vän - vi kan väl bli kompisar min vän igen --- är vi då inte där igen min vän ?ensam

Annons
Annons
Annons