Forum Sex & relationer


Göra slut eller ej??

Har varit tillsammans med min pojkvän i tre år, med några uppehåll, han är 28 och jag 23. Jag har ofta tanken på att göra slut men KAN inte. Är rädd att ångra mig och pendlar hela tiden mellan "jag älskar honom" o "jag gör det inte", vet inte vilken känsla jag ska lita till! Vet inte vad jag känner! Han är otroligt snäll mot mig, säger ofta att han älskar mig och är alltid jättegullig. Däremot har han, enl. mig, ibland svårt att bete sig i vissa sammanhang. Vi har även rätt olika värderingar, han kan vara lite smårasistisk vilket jag stör mig nåt otroligt på då han inte är så diskret med det. Är sugen på att vara singel ibland, men vet inte om jag kan tänka mig att vara utan honom. Dessutom får jag så dåligt samvete av att jag vet att han vill ha barn, han har väntat på mig, och om jag lämnar honom nu.... / Förvirrad!!

Vi sitter nog i lite samma situation...Jag har vart tillsammans med min pojkvän i 4 år och vi bodde tillsammans innan i 1 ½ år. Han är från England så jag flyttade dit efter studenten, men flyttade hem till Sverige igen för ca 2 månader sen eftersom jag trivs bättre här. Har haft dom här tankarna förut om att jag vill göra slut. Älskar honom fortfarande men jag är nog inte kär i honom längre...Det är meningen att han ska flytta hit i slutet av sommaren, men nu börjar jag ångra mig igen...Har fått min första egna lägenhet och vill bara leva själv just nu...Orkar inte med ett förhållande...Så jävla svår situation! :(


Jag o min sambo har varit tills, i 18 år o har 3 barn tillsammans. I ca 6 år har jag velat fram o tillb precis som ni. Men NU skall det bli av. Även om man tror att man inte vet så är det nog så att man skall lyssna på sitt inre, det vet bäst! Inte alla sk, förnuftiga tankar man har om allt annat. Det är ju faktiskt ett problem när man inte är säker på sin kärlek. Och du, skaffa inte barn om det bara är för att du har dåligt samvete.. kram


Jag har varit tillsammans med min man sedan jag var 18 år, är nu 42år. Vi har 4 underbara barn tillsammans, jag ångrar inte det. Nu är det tommt känslomässigt från min sida och jag längtar ut men sitter fast ordentligt om jag inte vill ställa till livet för mina barn och det vill jag inte. Vad jag menar är -Det är nu du har chansen att göra det du vill, att vara fri. Du har inga barn att ta hänsyn till bara en man som du måste vara ärlig emot då är du automatiskt ärlig mot dig själv!!! SKAFFA INTE BARN NU DÅ ÄR DU FAST! Lycka till i livet-du har det framför dig!


Hej igen och tack för alla svar... :) tråkigt att det finns fler i mer eller mindre samma sits för de är ju jäkla jobbigt som sagt. Jag är dock lite förvånad (lättad) över att ni alla förstår hur jag menar, trodde att jag skulle få ett par pang på "gör sluuut". Det är som att man inte kan bestämma sig för vad som är värt vad?? barn är inte aktuellt på minst två år då jag pluggar.... men saken är ju den att han är beredd att "vänta" den här tiden.... skulle JAG vara beredd att göra samma sak för honom? Jag vet inte!skulle önska att det bara kunde kännas rätt allting! Han lockar, singellivet lockar. suck!!

Annons
Annons
Annons