Granulomatös polyangit
Vad är granulomatös polyangit?
Granulomatös polyangit (GPA) är en sjukdom som angriper de små blodkärlen (arterioler och kapillärer) i kroppen. Det är framför allt lungor, hals, näsa, bihålor och njurar som drabbas.
Behandla artros via mobilen
Nu finns ett digitalt behandlingsprogram för att behandla höft- och knäartros. Kostnadsfritt med frikort, annars tillkommer patientavgift.
Sjukdomen kallades tidigare Wegeners granulomatos. I början är symtomen ofta oklara, till exempel rinnande näsa eller långvarig inflammation i mellanörat som inte blir bra med vanlig behandling. Besvär från lungorna kommer ofta senare med hosta och andningsbesvär. Lätt feber, trötthet och allmän sjukdomskänsla är vanligt. Vissa får ledsmärtor, svullnad kring ett öga eller utslag. Sjukdom i njurarna märks normalt sent i förloppet.
Granulomatös polyangit är en ovanlig sjukdom som kan vara mycket allvarlig om den inte behandlas.
Orsak
Granulomatös polyangit tar sig uttryck som en så kallad autoimmun sjukdom, det vill säga att immunförsvaret av misstag angriper kroppens egen vävnad. Det är inte ännu klarlagt vad som är orsaken till att kroppen reagerar på det här sättet.
Diagnos
När läkaren misstänker sjukdomen kan det vara aktuellt att genomföra flera undersökningar för att kunna fastställa diagnosen. Syftet är att ta reda på vilka organ som är angripna. Blodprov tas och olika röntgenundersökningar görs. Påvisande av vissa typer av antikroppar (cANCA), hög blodsänka och eventuellt nedsatt njurfunktion stärker misstanken om diagnosen. Röntgen av lungorna kan påvisa förändringar som påminner om tuberkulos. Vävnadsprov kan bidra till att bekräfta diagnosen.
Behandling
Medicinsk behandling är helt nödvändig för att du ska bli frisk. Behandlingen är långvarig, ofta över flera år. Behandlingen består av olika immunomodulerande läkemedel.
Det första året är det intensiv behandling med cellhämmande läkemedel och kortison, och sedan trappas behandlingen ned över tid.
Prognos
Granulomatös polyangit är en sjukdom som kan bli livshotande om den inte behandlas. Men tack vare de behandlingsmöjligheter som finns i dag blir de flesta patienter friska igen. En del får återfall och måste då behandlas på nytt. Vissa får långtidseffekter av behandlingen.
Regelbundna kontroller rekommenderas under många år framöver även om du är helt frisk.
-
Att leva med reumatoid artrit och skaffa barn - så var det för Helén
Kvinnor med reumatoid artrit, RA, reagerar väldigt olika på en graviditet. Det är inte ovanligt att få skov efter förlossningen. Men för Helén blev det tvärtom, hon mådde bra i flera månader efter förlossningen. Däremot fick hon och hennes man kämpa länge innan de fick ...
1 Kommentarer -
Det ska du med RA tänka på innan du skaffar barn
Har du reumatoid artrit (RA) och funderar på att skaffa barn? Då finns det några saker du behöver ha koll på. Här svarar barnmorskan Joanna Tingström på sju frågor om RA och familjebildning.
-
QUIZ: Sant eller falskt om reumatoid artrit (RA)
Reumatoid artrit (RA), eller ledgångsreumatism som det också kallas, är en inflammatorisk ledsjukdom som ofta börjar i händer och fötter. Hur bra koll har du på sjukdomen? Testa dina kunskaper i vårt quiz!
-
Psoriasisartrit – en komplex sjukdom
Almedalen: För kroniskt sjuka, med en komplex sjukdomsbild är det vardag att kämpa för att få rätt diagnos och vård. Patienter med psoriasisartrit är en sådan patientgrupp. I genomsnitt får de vänta 3,5 år på att få diagnos.
-
Film: Psoriasisartrit en svårdiagnostiserad sjukdom
Tidig diagnos är viktigt för patienter med psoriasisartrit, trots det är snittiden för diagnos 3,5 år.
4 Kommentarer
-
Gikt
-
Om HarduPsoriasisartrit?
I snitt tar det tre och ett halvt år för PsA-patienter att få en diagnos, en väntan som innebär att sjukdomen förvärras. Det visar upplysningskampanjen Hardupsoriasisartrit.se som är den hittills mest omfattande undersökningen i sitt slag i Sverige.
-
Stina har psoriasisartrit: ”Det kan inte behöva vara så här”
Vården måste bli snabbare på att upptäcka sjukdomen psoriasisartrit (PsA), och samarbetet mellan olika vårdplatser måste bli bättre. Det tycker i alla fall PsA-patienten Stina Morian, som är medlem i Reumatikerförbundet.
3 Kommentarer