Fakta | Reumatism

Gikt


Uppdaterad den: 2014-02-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är gikt?

Gikt kallas ibland även för podager eller portvinstå. Gikt är återkommande akuta inflammationer i leder, ofta en led i taget, som beror på att kristaller av urinsyra kristaller av urinsyra fälls ut och utkristalliseras i leden. Det är ofta stortåns inre led som angrips, men även händer, handleder, fotled och armbågar kan bli inflammerade.

Urinsyra är ett ämne som bildas i kroppen hos alla människor, bland annat från nedbrytning av näringsämnen som innehåller höga halter av ämnet purin. I regel är det balans mellan bildning och utsöndring av urinsyra från kroppen. Vid gikt är det oftast för mycket urinsyra i blodet. Det kan ha orsakats av för hög produktion av urinsyra eller för att utsöndringen via njurarna inte är lika effektiv som normalt.

Symtom

Vid en giktattack börjar leden göra ont och blir varm, röd och svullen. En del får också feber. I regel börjar anfallet på natten och man vaknar av smärtan.

Annons
Annons

Ett anfall av gikt orsakas ofta av en snabb ökning av urinsyra hos en person som i vanliga fall har lite för höga urinsyravärden. Den snabba ökningen kan till exempel bero på att man har ätit mycket mat som innehåller ämnet purin, till exempel kött eller inälvsmat, eller druckit mycket alkohol.

Den ökade urinsyramängden i blod och vävnad gör att det utsöndras urinsyra i form av kristaller i lederna. Kristallerna blir till ”grus i maskineriet” och utlöser en akut inflammationsreaktion i leden, vilket ger de typiska symtomen.

Typiskt för en giktattack är att den kommer snabbt och är mycket kraftig och att den sedan går tillbaka helt inom några veckor. Men efter upprepade anfall utspridda över många år kan tillståndet gå över i en mer kronisk fas med inflammationer i flera leder.

Annons
Annons

I befolkningen har mer än 1 % gikt. Antalet nya fall ökar, troligen på grund av livsstilsförändringar, ökande förekomst av fetma och större andel äldre i befolkningen. Det är vanligare att män drabbas av gikt, men efter klimakteriet blir tillståndet vanligare även bland kvinnor.

Orsaker

Hos patienter med gikt räknar man med att den ökade mängden urinsyra i blodet beror på nedsatt utsöndring av urinsyra via njurarna i de flesta fallen. Men det är långt ifrån alla med höga nivåer av urinsyra som får gikt.

Alkoholintag är en viktigaste riskfaktorerna. Särskilt öl och koncentrerad sprit verkar innebära en risk, i högre grad än vin. Även sockerhaltiga fruktdrycker som juice och läsk verkar öka risken för giktanfall, liksom mat som innehåller höga halter av ämnet purin, som kött, inälvsmat och skaldjur.

Övervikt är en annan riskfaktor, liksom läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller är vätskedrivande.

Vissa kroniska sjukdomar kan också leda till gikt, till exempel psoriasis. Även stress kan vara en utlösande faktor.

Det är ofta en kombination av faktorer utlöser en giktattack, till exempel stora tunga måltider med mycket kött i kombination med alkohol.

Diagnos

Sjukdomshistorien och symtomen är ofta typiska. De allra flesta har också en ökad mängd urinsyra i blodet, vilket visas med ett vanligt blodprov.

Om diagnosen är osäker görs ett prov för att se om det finns urinsyrakristaller i den vätska som finns i leden. Då suger läkaren ut ledvätska ur leden med en nål och tittar på vätskan i mikroskop.

Behandling

Vid anfall

Under anfallet bör leden vila. Kalla omslag, med exempelvis is, kan lindra. Inflammationshämmande läkemedel (NSAID), kolkicin eller prednisolon ges i tre till fem dagar och gör att ledinflammationen läker snabbare. Utan behandling kan anfallen pågå i sju till tio dagar.

Förebyggande åtgärder

Man kan göra mycket själv för att förebygga anfall genom att undvika mat som innehåller mycket puriner (ansjovis, sardiner, räkor, krabba, kött, feta såser, bönor, ärter, sparris med mera, se separat dokument). Alkohol kan utlösa anfall och bör undvikas så långt det är möjligt. Det gäller särskilt för öl.

Undvik snabb viktminskning, det ökar mängden urinsyra i blodet och kan utlösa giktanfall. Däremot är det bra att långsiktigt minska sin övervikt.

Sockerhaltiga läskedrycker och fruktdrycker som är rika på fruktsocker (fruktos) verkar också kunna utlösa anfall. Kalorifattiga ”light”-produkter verkar inte ha den effekten. Tillskott av C-vitaminer kan verka förebyggande mot gikt.

Studier har visat att risken för gikt minskar bland dem som är fysiskt aktiva, har normal kroppsvikt och äter mycket frukt och grönskare och mjölkprodukter med låg fetthalt, men konsumerar lite kött och alkohol.

Den som upprepade anfall kan behöva förebyggande läkemedel, som sänker urinsyranivån i blodet. Det finns två olika läkemedelstyper: allopurinol och probenicid. Allopurinol hämmar produktionen av urinsyra och probenecid ökar utsöndringen av urinsyra via njurarna.

Det här är läkemedel som man måste fortsätta ta kontinuerligt för att förebygga anfall, men som ger få biverkningar. En del kan dock utveckla överkänslighet mot allopurinol. Det är också viktigt att inte börja med allopurinol under ett pågående giktanfall, eftersom besvären då kan bli värre.

Av hänsyn till njurfunktionen är det också viktigt att behandla blodtrycket om det är för högt.

Prognos

Obehandlad kan gikt leda till avlagringar av uratkristaller i huden, så kallade tofi, till exempel på öronen och på baksidan av armbågarna. Förhöjda nivåer av urinsyra kan också medföra att njursten bildas, vilket kan ge njurstensanfall.

Dagens behandlingsalternativ ger de flesta patienter ett väl fungerande liv om diagnosen ställs tillräckligt tidigt. Hos personer med långt framskriden sjukdom kan behandling ge viss förbättring – tofi kan upplösas, ledfunktionen förbättras och njursvikten bromsas. Cirka 25 % av alla patienter som har mycket höga urinsyrenivåer i blodet får upprepade problem med njursten.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons