Behandling av reumatoid artrit (RA)

Reumatoid artrit (RA) går inte att bota, men det finns en lång rad läkemedel som lindrar sjukdomsförloppet. Den läkemedelsgrupp som föredras kallas DMARD, så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel.

Uppdaterad den: 2016-11-20
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Allmänna förhållanden

Behandling av reumatoid artrit (RA) innefattar både livsstilsförändringar och läkemedel. Det finns idag många läkemedel som dämpar smärtan och reducerar nedbrytningen av ben och leder, men det finns inga läkemedel som kan bota sjukdomen. Syftet med behandlingen är att lindra smärta, reducera inflammation, hindra nedbrytning av ben och leder samt att upprätthålla rörlighet. Samtidigt ska patienten vara så fri från biverkningar som möjligt.

Tidigare var det vanligt att starta med de svagaste läkemedlen, och därefter lägga till starkare läkemedel tills sjukdomen var under kontroll. Det har dock blivit klarlagt de angripna lederna börjar att brytas ner redan kort efter symtomdebuten, därför används idag de mer effektiva läkemedlen tidigt.

DMARD-preparat, disease-modifying antirheumatic drugs, utgör kärnan i läkemedelsbehandlingen och är vid måttlig till allvarlig sjukdom de första läkemedlen som används, ofta i ganska höga doser. När sjukdomen är under kontroll, reduceras dosen till lägsta effektiva nivå. Vid uppblossande tillstånd ökas dosen snabbt.

Annons
Annons

Egenbehandling

Det viktigaste du kan göra själv är att ha en sund livsstil och en sund kosthållning. Det kan vara aktuellt att få råd från en dietist i början. Försök att vara så fysiskt aktiv som möjligt. Träning kan stärka muskulaturen, hindra rörelseinskränkningar och bidra till att dämpa smärtorna. Personer med reumatoid artrit och låg till måttlig sjukdomsgrad rekommenderas regelbunden land- eller vattenbaserad konditions- och styrketräning på måttlig till högintensiv nivå.

Rökning både ökar risken att insjukna och att sjukdomstillståndet förvärras. Rökning ökar också risken för att behandling med biologiska läkemedel misslyckas eller inte får full effekt. Att sluta röka är därför av yttersta vikt.

DMARD-preparat

DMARD-preparat (Disease-Modifying Anti-Rheumatic Drugs) är en stor grupp läkemedel som har en enda sak gemensamt, deras gynnsamma effekt på RA. DMARD-preparat påverkar själva sjukdomsprocessen. De medför minskade ledsvullnader och smärtor, dämpar inflammationen (vilket ger lägre sänka och CRP), begränsar ledskadan och ger förbättrad funktion. Det finns två huvudgrupper av DMARD-preparat: icke-biologiska och biologiska medel.

Annons
Annons

DMARD-preparat är förstahandsval vid måttlig till allvarlig RA, cirka 60 % av patienterna blir bättre av dessa läkemedel. Kombinationen av två eller flera DMARD-preparat är mer effektivt än behandling med endast ett läkemedel. Risken för biverkningar är dock högre när flera läkemedel kombineras.

Ofta måste du använda dessa läkemedel under tre till sex månader innan de ger full effekt, men tiden fram till effekt varierar mellan de olika läkemedlen. Kortikosteroider används ofta. En ny grupp DMARD-preparat kallas för biologiska medel.

  • Icke biologiska medel:
    • Exempelvis metotrexat, sulfasalazin, hydroxyklorokin (antimalariamedel), azathioprin, leflunomid, ciklosporin
  • Biologiska medel:
    • Exempelvis: TNF-hämmare (i alfabetisk ordning: adalimumab, certolizumab-pegol, etanercept ,golimumab och infliximab). B-cellshämmare (rituximab) T-cellsaktiveringshämmare (abatacept) Interleukin 1- och 6-hämmare (anakinra, tocili-zumab)

Behandlingen av reumatoid artrit startar vanligen med ett icke biologiskt medel. Om det inte verkar, övervägs tillägg av biologiskt medel. Dessvärre kan effekten ibland avta vid längre tids behandling, och de kan ge besvärande biverkningar. Genom regelbundna kontroller med bland annat blodprovstagning kan dock biverkningar ofta upptäckas tidigt och dosen reduceras alternativt behandlingen helt avbrytas.

Icke biologiska medel

Metotrexat

Metotrexat är idag det mest använda DMARD-preparatet. Effekten uppnås vanligen efter fyra till åtta veckor, och biverkningarna är vanligen mindre än vid användning av de andra läkemedlen i denna grupp. Möjliga biverkningar är illamående och kräkningar, utslag, leverproblem och lungsjukdomar. Faktorer som ökar risken för biverkningar är bland annat hög ålder och diabetes. Risken för biverkningar reduceras vid samtidigt intag av folsyra. Metotrexat ska inte användas av gravida eller personer med högt alkoholintag.

Sulfasalazin

Sulfasalazin är också ett bra medel mot RA. Det kan ha effekt efter fyra till åtta veckors behandling. Biverkningar som illamående och kräkningar är dock lite vanligare än vid användning av andra DMARD-preparat. Ibland får patienter både sulfasalazin och metotrexat för att uppnå optimal effekt.

Hydroxyklorokin

Hydroxyklorokin är ett medel som ursprungligen användes mot malaria. Det har vanligen inte tillräcklig effekt mot reumatoid artrit om det används ensamt, men i kombination med andra läkemedel kan det vara verksamt. Verkan kommer först efter två till sex månader. Om man använder hydroxyklorokin bör man vara försiktig med direkt solljus. Bortsett från detta finns det relativt få biverkningar. Vid längre tids behandling bör kontroll hos ögonläkare ske regelbundet då en liten risk finns för skada på näthinnan.

Azatioprin

Azatioprin är ett medel som kan provas om metrotrexat inte kan användas. Medlet används också för att reducera behovet av kortison. Effekt uppnås först efter två till tre månader. Azatioprin kan liksom de andra DMARD-preparaten ge allvarliga biverkningar.

Leflunomid

Leflunomid är ytterligare ett behandlingsalternativ med effekt i paritet med metotrexat. Det har lång omsättningstid och kan påverka lever och blodtryck. Effekten inträder inom fyra till tolv veckor.

Ciklosporin

Ciklosporin kan användas ensamt eller i kombination med till exempel metotrexat och kan ha effekt på RA-patienter. Effekt inträder efter två till fyra månader. Medlet kan vara skadligt för njurarna.

Biologiska läkemedel

De biologiska läkemedlen har tagits i bruk de senaste åren. Med dessa menas en grupp äggviteämnen som skapats genom molekylärbiologisk teknik. De verkar genom att angripa bestämda delar av immunförsvaret, till exempel cellytemarkörer, cytokiner och interleukiner. Cytokiner och interleukiner spelar en väsentlig roll i nedbrytningen av leder och ben vid RA. Läkemedlen kan hindra nedbrytning av leder, och de har mycket bra effekt på cirka 70 % av patienterna med RA som inte haft effekt av andra DMARD-preparat. Effekten blir ännu bättre om patienten samtidigt använder metotrexat. Emellertid har de en del biverkningar som i sällsynta fall kan vara mycket allvarliga. Bedömning och insättning av dessa läkemedel, liksom DMARD-preparaten, sker alltid hos reumatologspecialister. En annan nackdel är att priset på dessa medel är mycket högt.

Kortikosteroider

Kortikosteroider verkar snabbt genom att hämma inflammation. Man kan behandla med kortison i tablettform, eller som en injektion ("kortisonspruta") direkt in i den inflammerade leden. I låg dos kan läkemedlen användas under lång tid, även om biverkningar förekommer. Vanligast är viktökning, infektioner, försämring av diabetes och benskörhet. Vid höga doser under lång tid är risken för biverkningar betydande.

NSAID-preparat

NSAID är en förkortning av Nonsteroidal Anti-Inflammatory Drugs och omfattar en stor grupp läkemedel, till exempel naproxen och ibuprofen. NSAID-preparat har varit det mest använda smärtstillande läkemedlet vid RA, men används idag först och främst vid lätta besvär. NSAID-preparat verkar genom att hindra produktionen av ett ämne som heter prostaglandin. Prostaglandin orsakar ökad blodtillströmning, inflammation och smärta. De olika läkemedlen i denna grupp har lite olika verkan, och många patienter måste använda flera sorter innan de finner det mest effektiva medlet.

Smärtorna och stelheten vid RA blir vanligen starkare på natten, och de är värst på morgonen. Många uppnår bäst effekt genom att ta detta läkemedel innan de lägger sig på kvällen, och tidigt på morgonen.

Vid långtidsbehandling med NSAID-preparat finns ökad risk för sår och blödningar i magsäcken, särskilt hos äldre. Denna risk blir mindre om tabletterna tas tillsammans med mat. Andra möjliga biverkningar vid användning av NSAID-preparat är illamående, diarré, förstoppning, yrsel, huvudvärk och öronsusningar. Patienter med tidigare magsår, matsmältningsbesvär, hjärtinfarkt, kärlkramp, allvarlig hjärtsvikt, leversjukdom eller njursjukdom, bör kontrolleras extra noga ifall de ska använda NSAID-preparat. Gravida bör inte använda NSAID-preparat under de sista tre månaderna av graviditeten.

Annan behandling

Sjukgymnastik och arbetsterapi

Sjukgymnastik och egenträning är mycket viktigt för att stärka muskulatur och senor runt de angripna lederna, något som bland annat är av stor betydelse vid träning efter kirurgi. Sjukgymnastik är också viktigt för att förhindra förstelning av leder (kontrakturer). Bassängträning kan verka både smärtlindrande och muskelstärkande. Värmebehandling och avkylande behandling kan ge smärtlindring.

Arbetsterapeuter har kunskap om tekniska hjälpmedel för bostad och arbetsplats. Det finns många typer av stödbandage och ledstöd, som lindrar belastningen direkt mot lederna.

Kirurgi

En del patienter med RA får defekter och nedbrytningar som kräver kirurgisk behandling. Proteser kan ersätta förstörda leder och återupprätta tillfredsställande rörlighet. Andra ingrepp som kallas synovektomi och tenosynovektomi, går ut på att man tar bort de inflammerade hinnorna runt leder och senor. Det kan ge mindre smärtor och bättre rörlighet. I sällsynta fall är det aktuellt att steloperera lederna för att dämpa smärtor. Detta kallas artrodes, och kan övervägas exempelvis i handled, fotrygg och vissa fingerleder. Vissa ingrepp görs med hjälp av traditionell kirurgi, där man öppnar upp leden. Andra gånger används titthålskirurgi (artoskopi).

Läs mer i den här artikeln.

Alternativa behandlingsmetoder

Vissa patienter kan ha nytta av akupunktur, elektrisk nervstimulering genom huden (TNS), biofeedback och motsvarande behandlingsmetoder. I brist på verksamma läkemedel frestas många patienter att prova så kallade naturpreparat. Man ska då vara medveten om att många av dem innehåller kemiska substanser som inte är tillräckligt kontrollerade, och att de kan ge allvarliga biverkningar i lika hög grad som de traditionella läkemedlen.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons