Psykologiska effekter av reumatism
Social påverkan vid reumatism
När det gäller den vanligaste typen av reumatism, ledgångsreumatism eller reumatoid artrit (om man inte räknar artros som en reumatisk sjukdom, vilket vi i allmänhet inte gör i Sverige), så har man kunnat visa att denna ofta drabbar patienten svårt, såväl socialt som när det gäller arbete och familjesituation.
Vissa patienter med SLE har endast lindriga symtom, medan andra får svårartade skov av sjukdomen som skadar inre organ. Även om den medicinska behandlingen har gått framåt, så kvarstår faktumet att reumatism ofta, men ingalunda alltid, kan drabba patienten hårt, vilket leder till psykisk belastning och stress.
Depression vanligt vid reumatism
Depression är vanligt vid reumatism. Det finns studier som talar för att 15-20% av patienter med reumatoid artrit har depression. Detta är viktigt att känna till för läkaren, som har att ta ställning till val av behandling och medicinering samt svårighetsgrad av depressionen. Patienten bör också veta att nedstämdhet, tidigt uppvaknande på morgnarna, initiativlöshet, svårighet att glädjas åt något samt trötthet, kan vara symtom på en depression som går att behandla. Det finns ju också naturliga samband mellan hur man mår psykiskt och hur väl kontrollerade sjukdomssymtomen är.
Olika patienter reagerar på olika sätt på sin reumatiska sjukdom. Vissa kan utveckla en känsla av hjälplöshet, medan andra kan hitta sätt att hantera situationen och lära känna de begränsningar som sjukdomen ger och försöker bemästra dem så gott det går.
Reumatolog och reumatiskt team
Det är viktigt att reumatism-patienter har en god kontakt med behandlande reumatolog, som utöver medicinering även ska ta ansvar för patientens hela problematik. Det reumatologiska teamet har också en viktig roll, kuratorer kan ge stöd och råd när det gäller sociala problemställningar. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor kan ge mycket värdefull hjälp när det gäller omvårdnadsfrågor, hjälpmedel och träningsprogram. 
