Intervju med krönikören Ulrica Almén

Ulrica bor en liten bit utanför Örnsköldsvik, tillsammans med sin man och sina tre barn. Den äldsta dottern, Ida, är en aktiv tjej på elva år med skidåkning på schemat vintertid, och nu under sommaren har hon ofta cyklat till stranden tidigare höll Ida också på med simning. När hon var sex år gammal fick hon diagnosen barnreumatism.

- När hon gör saker som hon tycker är roligt bryr hon sig inte så mycket om smärtan, Ida är härdad. Däremot är det vanligt att hon får ont på kvällen om hon varit aktiv under dagen, säger Ulrica.

Ulrica berättar att hon tänkte väldigt mycket på sjukdomen under den första tiden efter Idas diagnos, och att det resulterade i att hon ständigt frågade Ida om hur det hade gått under dagen:

- Jag kände själv att jag blev väldigt tjatig i början när jag hela tiden frågade henne om hur det hade gått, om hon hade haft ont. Ibland kunde hon bli trött på mig och säga att jag var jobbig. Hon orkade nog inte själv höra om att hon var sjuk hela tiden, det var krävande att prata om det. Ett tag hade vi ett system, där hon kunde lämna en lapp i mitt badrumsskåp om hon hade ont, så slapp hon prata om det. Idag är det skillnad, nu har hon blivit äldre och har lättare för att prata om sin sjukdom, berättar Ulrica.