Fakta | Artros

Frågor och svar om artros 2008


Uppdaterad den: 2008-10-21

Annons

Det är många som har frågor kring artros. I denna artikel besvarar några av Netdoktors experter vanliga frågor när det kommer till artros, artrit, fingerledsartros, huruvida ärftlighet är en faktor, behandling av artros med mera.

Fingerartros?

Har sedan en tid en konstaterad fingerartros i höger pekfinger. Knogleden. Vad finns att göra? Går det att operera? Om ej vad finns att göra för att förbättra rörligheten och få bort värk och svullnad?

Svar
Artros i enstaka fingerleder har en självläkningsförmåga så att svullnad, smärta och stelhet kan minska efter ett antal månader. Att röra på fingret och träna det med att t ex krama en mjuk boll är bra. Ibland kan receptfria geler/krämer med antiinflammatoriska medel (Orudis/Siduro eller Voltaren eller Brufen eller motsvarande) som gnids in regelbundet ge lindring. Om svullnaden är kraftig och smärtan svår kan en kortisoninjektion i leden snabbt lindra besvären.

Med bästa hälsningar
Ingemar Petersson
överläkare, reumatolog

Annons
Annons

Artros och ärftlighet?

Jag undrar om det går att i förväg se vilka odds man har för att utveckla artros? Finns det forskning kring det? Tänker på hur mina barn ska kunna förebygga att de "ärver" mina artrosbesvär. Förstår att flera i min släkt har haft svåra ledbesvär och hade gärna tagit emot råd för att kunna bromsa min egen artrosutveckling.

Svar
Orsaken till artros är inte riktigt klarlagd. Det är vanligare i vissa släkter och bland vissa yrken (ex jordbrukare) samt vanligare ju äldre vi blir. Ledskador kan öka risken för artros senare i livet. Det råd man kan ge undvik att skada leder (fotbollspel är farligt t.ex.) och ha en normal kroppsvikt, knäartros är vanligare hos överviktiga. Sannolikt är det så att träning som leder till ökad muskelstyrka är bra för lederna, men i övrigt kan jag inte ge några råd för att undvika artros.

Med vänlig hälsning,

Annons
Annons

Esbjörn Larsson
Reumatolog

Generell artros

Har haft generell artros, i ett antal år. Nu har jag fått ont i korsrygg, och bitvis i båda benen etc. Ibland kan jag inte böja mig ner till golvet eller ta på mig strumpor. Kan jag träna i bassängen ändå, om jag enbart tränar överkroppen? Har försökt simma lite lätt, men då blev det värre.

Svar
Jag tolkar den som att du har tränat i bassäng tidigare och att du nu är osäker på om du kan fortsätta med det när du har fått nya symptom från ryggen. Hoppas jag har förstått dig rätt. Som du säkert vet om du har haft generell artros ett tag kan artros drabba alla kroppens leder, alltså även lederna mellan kotorna i ryggraden. Det är mycket möjligt att det är artros som orsakar dina besvär i korsryggen. Då lederna i korsryggen inte fungerar optimalt påverkas även strukturerna runt omkring kotornas leder, så som ledkapsel, ledband, benvävnad och muskler, och det är inte ovanligt med utstrålning i benen då dessa strukturer är påverkade.

Artros i ryggraden är inte lika väl studerad som artros i höfter, knän och händer, och det har diskuterats om det till och med rör sig om en annan form av artros, med delvis andra orsaker och förlopp, men det är som sagt inte helt känt. Vad vi vet idag är att personer med artros i ryggraden verkar må lika bra av träning som personer med artros i andra leder. Det utgör således inget hinder för dig att träna i bassängen, tvärtom. Du behöver inte heller inskränka träningen till enbart överkroppen, utan gör allt du kan och känner att du mår väl av. Vattengymnastik är ofta lättare än att simma. Ibland är det lättare att ta ut rörelserna i vatten än på land och det är bara bra om du kan ta ut rörligheten både i benen och ryggraden.

En tumregel som du kan använda för att reglera hur mycket du kan ta i är att det får göra ont under tiden och strax efter träningen, men inte mer än vad du tycker är acceptabelt. Om det gör mer ont kan du prova att dra ner tempot eller intensiteten lite, eller byt ut någon rörelse om det är något speciellt som känns mer besvärligt. Detsamma gäller om du har mer ont efter 24 timmar än du hade innan du tränade. Prova dig fram tills du hittar en "lagom" och acceptabel nivå. Det är inte omöjligt att du kommer känna att du blir allt bättre ju mer du tränar! Om du har möjlighet att gå till en sjukgymnast kan du säkert få en eller ett par enkla rörelser som du kan göra hemma för att underhålla rörligheten även under de dagar/persioder då du inte tränar i bassängen.

Lycka till.

Med vänlig hälsning,

Carina Thorstensson
Leg Sjukgymnast, Dr Med Vet Spenshult

Värktabletter?

Jag har tänkt på alla dödsfall inom fotbollen som diagnosiserats som plötslig hjärtsvikt eller vad som nu sagts. Tänker då också på undersökningen Janne Josefsson gjorde ang. värktabletter. Jag har ätit Brufen Retard 500 mg i säkert 15 år nu med en dos på ungefär 2-3 om dagen för min RA. Jag har själv legat inne för hjärtproblem som de inte kunnat förklara vad de berott på. Det känns för mig, flera ggr om dagen, som att hjärtat stannar någon sekund eller två. Då uppstår även yrsel och en lyftande/svävande känsla.

Jag är orolig för att Janne har rätt i att problem av min typ kan uppstå när man äter så mycket tabletter. Har jag rätt eller vet man inte mer om saken?

Svar
Jag har inte sett Janne Josefsson tv-program så jag kan inte diskutera detta. Gruppen antiinflammatoriska smärtstillande dit Brufen räknas har sedan några år vistas kunna öka risken för proppar i blodbanan något, vilket kan yttra sig som propp i huvudet eller hjärtinfarkt.

De personer som har råkat ut för proppar tidigare bör vara återhållsamma med dessa mediciner åtminstone tills mer fakta har kommit fram. De symtom du beskriver med att hjärtat liksom stannar upp är dock inget som har satts i samband med dessa mediciner. Du har nu ätit medicinen i 15 år och inte drabbats av någon propp om jag förstår det rätt så då är risken låg att det kan hända framöver men kanske inte helt utesluten.

Jag tycker du skall ta upp detta med din doktor vid nästa besök och gå igenom hur lämplig Brufen är för dig samt utreda vad som händer när du upplever att hjärtat stannar någon sekund. Jag tror att den känslan beror på att hjärtat slår ett extraslag sedan gör ett litet uppehåll. Det brukar vara ofarligt men ta ändå upp detta med din doktor.

Med vänlig hälsning,

Esbjörn Larsson
Överläkare, reumatolog

Artros eller Fibromyalgi?

Hur vet jag om det är fibron eller artrosen när det värker i knäna och en fotled? Har fibro sedan 4 år, artros i tumlederna och en axel. Dom har blivit röntgade. Jag tycker jag blev sämre när vattenträningen började.

Svar
Om jag förstått rätt så går du i vattenträning för att lindra fibromyalgin och då fått värk i knän och fotled. Dessa leder är inte röntgade och om det finns röntgenologiska tecken på artros vet vi således ej. Artros ger värk under flera veckor och i vila, försämring efter ansträngning. Fibromyalgi ger ju inte helt olika symtom så frågan är inte så lätt att besvara utan att dina leder blir bedömda av din doktor.

Man kan se tecken på artros vid ledundersökning exempelvis bildas vid ledkanterna nya benbitar som kan palperas. Träning är dock bra på sikt för både fibromyalgi och artros så mitt råd är att försöka kämpa på kanske ta det lite lugnare dock och be om en undersökning av dina leder.

Med vänlig hälsning,

Esbjörn Larsson
Överläkare, reumatolog

Höftledsartros

Jag har höftledsartros och skall vid nästa läkarbesök ta ställning till operation. Jag är 62 år och har hört talas om olika metoder när det gäller denna operation. Jag vore tacksam för lite mer information om detta.

Svar
För de allra flesta med höftledsartros är det en speciell typ av operation som är aktuell. Man tar då bort både det sjuka ledhuvudet och den skålformade sjuka ledpannan. Man sätter sedan in en konstgjord led (ledprotes) bestående av en kula (fäst på ett skaft) av metall samt en ledpanna/skål av plast. Dessa båda ledkomponenter fästs i benet på lite olika sätt och detta får du information om av den ortopedläkare du träffar. Lite olika tekniker kan användas beroende på din ålder, vilken protestyp ortopedläkaren har störst erfarenhat av osv. Man kan dock säga att för alla moderna ledproteser som används i Sverige idag är resultaten mycket goda.

Med bästa hälsning,

Ingemar Peterson
Överläkare, reumatolog

Artrit vs artros och påverkan på sänkan?

Min fråga gäller min mamma som är 62 år. Hon har gått till flera läkare och de verkar inte överens om ifall hon har "vanlig" reumatism eller artros och huruvida artrosen i så fall skulle vara tillfällig eller kronisk. Jag har inte fått prata med någon läkare personligen och försöker förstå hennes situation genom hennes egna ord - och hon har en förmåga att alltid se det värsta i allt. Därför skulle jag bara vilja få hjälp med att förstå vad artros vs artrit är och om en hög sänka vid något av dessa fall är särskilt farlig eller snarare "naturlig" vid någon av dessa diagnoser. Har ingen kunskap själv inom medicin, men vill ändå förstå hennes situation. Kan ni hjälpa mig? Tack!

Svar
För en mer allmän information om olika ledsjukdomar och reumatiska sjukdomar som artros respektive artrit rekommenderas kontakt med Reumatikerförbundet (www.reumatikerforbundet.org) som har informationsbroschyrer och böcker samt visst material på nätet om de olika sjukdomarna. Rent allmänt kan man säga att artrossjukdomen drabbar färre leder, ger mindre allmänna symptom som trötthet mm samt inte ger förhöjd sänka. Dessutom finns det många former av artros som kan bli bättre eller stabiliseras på egenvård och träning. Artritsjukdomar bör hanteras av eumatologspecialist medan artrossjukdomaran ofta handhas av allmänläkare.

Med vänlig hälsning,

Ingemar Petersson
Överläkare, reumatolog

Ont i käklederna?

Jag har en dam i min artrosgrupp som är ca 60 år och undrar vad man kan göra för att minska smärtan i käklederna. Finns det nåt träningsprogram för det?

Svar
Det är inte helt ovanligt med artros i käkleden. Det finns inga studier om träning för käkleden, men klinisk erfarenhet talar för att träning kan lindra besvären en del. Det man bör tänka på är att inte utsätta käken för ytterlägen, det vill säga inte gapa fullt, eller bita ihop hårt. Det är ofta i de lägena käken blir spänd, öm och ond.

Den enklaste träningsformen är så kallad "käkjogging". Att jogga med käken innebär att man låter underkäken jobba upp och ner, men hela tiden i ett avspänt läge mellan öppet och stängt gap. För att hitta detta läge - håll munnen stängd (läpparna ihop) samtidigt som du "gapar" med käkarna. Så mycket som du kan gapa utan att öppna munnen, så stor rörelse kan du göra när du joggar. När du stänger får tänderna inte gå ihop. Hitta rytmen i denna rörelse och utför den sedan med minsta möjliga ansträngning, med ungefär 100-120 rörelser per minut, dvs en frekvens på 1- 2 rörelser per sekund. Det ska kännas behagligt och avspänt. Det kan du göra en eller flera gånger om dagen, ett par minuter varje gång.

Ett annat sätt att träna är att jobba med lätt motstånd mot käkens rörelser. Öppna munnen, och lägg ett lätt motstånd mot underkäken. Håll emot med käken. Upprepa 10-12 gånger. Gör sedan samma sak genom att föra käken lätt i sidled, lägg motstånd med handen och håll emot med käken. Du behöver inte ta i så mycket, det gör gott ändå. Avsluta gärna med lite käkjogging, för att slappna av dina muskler igen.

Om käken känns spänd och öm, kanske särskilt efter natten, kan det betyda att du biter ihop och får ont till följd av spända muskler. Käkjogging kan avhjälpa det, och ibland kan det kännas skönt med "tung-gymnastik". Tänk dig att du "målar munhålan" med tungan. Detta gör du med munnen stängd, för att hålla käken i ett neutralt och avspänt läge. Det kan avhjälpa spända och sammanbitna käkmuskler.

Ont i käken kan också ha att göra med de övre nacklederna, eller förändringar i bettet. Om du misstänker att det är skälet till din käksmärta bör du kontakta en sjukgymnast för nackundersökning, eller din tandläkare som kan prova ut lämplig åtgärd för ditt bett.

Med vänlig hälsning,

Carina Thorstensson
Leg sjukgymnast, Dr Med Vet

Risk för mer Artros

Jag är en man på 46 år som fick reda på att jag hade Artros i knät vid en operation av minisken operation. Jag hade tidigare ej känt av någon symtom, utan idrottade mycket. NU har jag ganska ont. Min fråga är hur stor risken är att Artros utvecklas i andra knät eller andra delar av kroppen.

Svar
Det går aldrig att exakt uttala sig om risker för utveckling av artros eller någon annan sjukdom. För den som har artros i ett knä finns i det långa loppet alltid en lätt ökad risk att få artros också i det andra. Det man kan göra för att minska denna risk är att motionera och vara fysiskt aktiv (det är inte farligt om man bar har lättare smärtor), gärna träna den stora lårmuskeln (quadriceps) själv eller med råd från sjukgymnast eller på ett gym. Dessutom bör man undvika övervikt samt kraftiga ledskador (vid t ex kontaktidrotter somfotboll och ishockey) eftersom det ökar risken för knäledsartros,

Med bästa hälsning,

Ingemar Petersson.
Överläkare, reumatolog

Artros i fotleder och alternativmedicin.

För 15 resp 13 år sedan byttes mina höftleder ut efter många års värk. Tyvärr fick jag artos i fotlederna i stället. Jag är nu 63 år. Det verkar inte vara så vanligt med fotledsartros. Hur vanligt är det? Jag har blivit erbjuden steloperation mot värken och all möjlig hjälp. Jag kan inte klaga på att läkarna inte försökt allt! Men efter att magen inte längre tålde Artrotec och jag fick hudproblem av Orudis-gel så har jag letat överallt efter alternativmedicin. Nu har jag hittat Fortodolkapslar på Hälsokost + Isländsk Ledvärksolja och Hajkräm från Bioherbs. Det hjälper faktiskt! Äntligen! Ska jag anmäla mig till ngn studie kring naturmedicin? Ingen verkar veta om dessa produkter i Sverige. På Island finns de på apoteket.

Svar
Utmärkt att du finner lindring av dessa preparat. Jag har ingen personlig kunskap om dessa behandlingar men accepterar att det finns behandlingar som inte ännu är upptagna i den vanliga vården ännu. Preparat som säljes på hälsokost skall vara ofarliga men dess effekt är inte studerade enligt de krav som läkemedelsverket ställer på behandlingar som säljes på apotek.

I början av 2000 kom en underökning glukosamin (artrox exempelvis) i den stora kända engelska tidskriften Lancet som påvisade viss lindring av smärta vid artros efter 2 års behandling. Då effekten var påvisad fick glukosamin inte längre säljas i hälsokost utan till slut började Phizer sälja Artrox på apotek, preparat med bevisad effekt får inte säljas i hälsokost enligt regelverket.

Jag känner inte till om det bedrivs forskning kring de preparat du nämner, det kan vara så att det inte går att ta patent på dessa ämnen och då blir det svårt att få forskningen lönsam.

Att genomföra studier av effekter av blivande mediciner är ett omfattande och stort arbete som kräver stora resurser, dels kostar behandlingarna pengar och de som skall genomföra studierna behöver lön etc. så det kan vara svårt att finansiera detta. Är det så att du mår bra av behandlingen och inte får några biverkningar så tror jag att du får vara nöjd med detta.

Med vänlig hälsning
Esbjörn Larsson
överläkare reumatolog

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om artros på NetdoktorPro »
Hitta ICD-10/diagnoskod för artros »

Annons
Annons