Forum Stress och utmattningssyndrom


Stor VARNING!

Stress.Positivt?Nej,inte för mej!När man "gått in i väggen",och nått längst ner i botten med ljus/ljudöverkänslighet.Dödstrött.Utan ork,lust,glädje eller ett litet uns av välmående.Vandrande värk.Sömnproblem.Så en whiplash på det,med djävulsk värk i nacken-9 månader.Skilsmässa.Känslomässigt tillstängd-för att överleva.Långt tjockt hår,som blir som svinto.Tandlossning(inte ärftlig)Fel diagnostiserad.Allt har varit tuffa men enorma erfarenheter!Alla sjukdomar,tillstånd och effekter stress kan ha,sliter på både kropp och Själ.Den kan bli livshotande!Lyssna på din kropp,och inåt.Din Själ vet svaren-liksom din kropp.Var snäll med dej.Du är viktig och unik,samt värd att må mycket bra!

Svar till magica Du har faktiskt rätt i den här frågan.


Ja så är det nog... när man en gång blivit stress-sjuk är man skör. Då kan stress i livet vara den utlösande faktorn som gör att man återigen mår sämre... Men tyvärr är det ju så med livet att man hamnar i stressiga situationer oavsett om man planerat det eller inte. Och då gäller det att ha strategier för hur man agerar... för att mildra effekten av stressen... Det som du skriver om dig själv, magica, är hårda livserfarenheter du genomgått och jag hoppas ändå att du klarat dig igenom dem nåt så när bra... så du kan gå vidare i livet... sköt om dig!


Du har rätt, men man kan lägga till stressen av att då bli jagad av Försäkringskassan och regeringen som vill stämpla dig som "fuskare" och tvinga dig att antingen söka jobb eller bli av med inkomsten.


Håller med, men kanske kan man förändra sitt eget stressmönster? Jag tror att mycket stress kommer ur rädsla också... eller kanske är det bara så att jag vill tro att det ska gå att förändras... reagera annorlunda på en och samma situation/omständighet... kanske är det inte så? Det känns tufft att tänka att om man en gång blivit rejält sjuk av stress så kommer man inte att tåla samma doser av stress i framtiden utan att åter bli sjuk... det känns så kämpigt att tänka så, men kanske är det just så? Jag vet inte... vet bara att jag är en ung tjej på 21 år som känner sig skrämd av att det kanske ät just så det är och att det är något jag kommer att få leva med resten av mitt liv... Stor kram från mig och hoppas att du lyckats ta dig en bra bit uppåt och framåt idag ifrån den allra värsta botten i ditt mående. Kraaam!


Jag försöker lyssna på min kropp för min egen skulle men att bli tagen på allvar i vården verkar vara det omöjligaste så det vara bara att ignorera all smärta..för mat på bordet behövde jag tänkte jag. Det var en stor del till att jag hamnade i min ldjupa depression...tänk om man fått någon annan att lyssna lite tidigare för man känner sin egen kropp bäst?

Annons
Annons
Annons