Forum Stress och utmattningssyndrom


Långdraget problem, vad ska jag göra?

Hej, jag är ny medlem här p.g.a att jag har kommit till en punkt där jag känner att jag behöver rådgivning.
Jag har ett återkommande problem där jag blir upprörd för de minsta sakerna. Jag är en 22-årig tjej som i tonåren troligen led av tonårsdepression. Jag var väldigt introvert, självdestruktiv både psykiskt och fysiskt. Försökte även att begå självmord. Fick dock aldrig professionell hjälp för detta. När jag slutade gymnasiet blev jag allt mer framåt och positiv. Jag arbetade på min självbild, blev mer social och självständig. Strax därpå träffade jag min nuvarande sambo. Idag är jag lycklig och har en positiv syn på framtiden. Dock har jag ett återkommande problem. Jag kan bli oerhört ledsen/upprörd/arg för småsaker i vårt förhållande, oftast när det handlar om avsaknad av närhet och sex. Det är som om jag inte alls klarar av mindre motgångar. Jag börjar gråta, får ont i magen och känner mig som en fruktansvärt dålig person. Jag tappar all logik och blir helt upprymd av negativa känslor och tankar. När jag hamnar i detta tillstånd kan jag slå mig själv, sparka och kasta saker. Jag brukar ha svårt att vara still och ibland får jag andnöd. Detta händer samtidigt som jag gråter hysteriskt. Om min sambo inte håller sig lugn utan blir upprörd och arg fortsätter detta beteende i timmar. Men om han, vilket han vanligtvis gör, håller sig lugn och "tar hand om mig" så brukar jag bli lugn igen och sakta återgå till logiskt tänkande. Detta beteende återupprepar jag ungefär en gång under 1-3 månader och har hållt på i ca 3 år (har varit tillsammans med min sambo i 3,5 år varav vi bott tillsammans i 2 år). När jag var i tonåren hade jag ett liknande beetende för mig, då så fort jag bråkade med min mamma eller när jag satt i min ensamhet.Detta är väldigt påfrestande för mig och på vårt förhållande. Jag brukar, när jag faller in i detta beteende, utycka känslor av missnöjdhet och olycklighet trots att jag verkligen inte upplever detta annars i min vardag.Jag funderar på om det kan vara någon typ av ångestattack eller stresspåverkat.
Jag vänder mig nu hit för någon typ av rådgivning. Kanske känner någon igen sig och har ett bra sätt att bearbeta den här typ av beteende.Uppskattar all hjälp jag kan få.Tack och hej!
 

Jag känner igen problemen. Jag gjorde såhär: först gick jag i psykodynamisk psykoterapi i ett år för att ta reda på varför jag reagerar som jag gör. Jag påbörjade sedan DBT (dialektisk beteendeterapi) för att ändra mina störda mönster. Detta ihop med att lägga om kosten till Paleo-kost (inget gluten, socker, komjölk, stärkelse, e-nummer) för att stabilisera humöret har gjort enormt för mig.

Annons
Annons
Annons