Stress på arbetsplatsen

Anita von Scheele, före detta byrådirektör vid Arbetarskyddsstyrelsen, numera konsult i psykosociala arbetsmiljöfrågor, berättar vad som gäller.

- Steg ett är naturligtvis att ta upp problemet med chefen. Arbetsgivaren ska se till att arbetsmiljön inte är sådan att den leder till utbrändhet eller annan ohälsa.

Arbetsmiljölagen gäller även psykosociala förhållanden

Ansvaret för den psykosociala arbetsmiljön ligger ytterst på arbetsgivaren som ska genomföra "behövliga åtgärder". I arbetmiljölagen, kap 3, § 2 anges bland annat att arbetsgivaren ska "...utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras."

Ditt eget ansvar - och arbetsgivarens

I detta sammanhang får man dock inte glömma att den anställde själv har ett stort ansvar i att förbättra sin arbetssituation, tillägger Anita von Scheele. Det finns dock fall där man själv har svårt att styra arbetet så att man orkar med sin vardag.

- Chefer kan ha förståelse för att arbetsbördan är för tung, men vet inte vad de ska göra åt problemet. På de flesta företag finns en vilja att rätta till missförhållanden.

Ofta väljer arbetsgivaren att utse en arbetsgrupp som ska se över rutiner och komma med konstruktiva förslag på åtgärder som minskad stress. Organisationskonsulter anlitas för att se över "processer", men här är det viktigt med personalens samtycke - om de anställda inte är med på id&eacuten kan en utomstående konsult uppfattas som ett hot eller en onödig utgift.

Om klagomålen inte leder till förändring

Men visst finns det företag vars ledare ser en konstant hög arbetsbelastning som ett idealtillstånd, tillägger Anita von Scheele. Om din arbetsgivaren inte tar stressrelaterade problem på allvar kan du vända till det skyddsombud som i regel finns på varje större arbetsplats. Han eller hon kan i sin tur luta sig mot arbetsmiljölagen och om nödvändigt gå vidare med en arbetsmiljöanmälan till Yrkesinspektionen.

"Låt skyddsombudet driva ärendet"

- Det finns flera fördelar med att låta skyddsombudet konfrontera arbetsgivaren med problemet: Du blir inte så utsatt som arbetstagare, dessutom får ärendet lite mera "tyngd". Skyddsombudet kan i sista hand stänga en arbetsplats som kan bedömas som hälsovådlig på något sätt. Om inget ombud finns kan de anställda själva anmäla sin egen arbetsplats till Yrkesinspektionen. I princip kan en sådan anmälan göras anonymt.

- Men det brukar ändå komma fram vem som står bakom kritiken. Det är bättre att vara många om en anmälan, så slipper en enskild person råka illa ut, råder Anita von Scheele.

Underbemanning anmäldes

- Och man ska vara medveten om att Yrkesinspektionen inte kontrollerar något annat än arbetsmiljön, de bryr sig inte om ifall företaget drar in tjänster eller lägger ned en del av verksamheten.

Yrkesinspektionen provar om arbetsgivaren bryter mot arbetsmiljölagen och kan även döma till böter ifall arbetsgivaren struntar i att uppfylla inspektionens krav på förbättringar. Flera fall av underbemanning inom bl a sjukvården har anmälts till Yrkesinspektionen under senare tid.

Företagens kontinuerliga arbetsmiljöarbete regleras i arbetarskyddstyrelsens kungörelse om "internkontroll av arbetsmiljön" (ASF 1992:6).