Fakta | Psykiatri

Bensodiazepinberoende

Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som som används mot krampanfall, ångest och sömnsvårigheter. Bensodiazepiner är beroendeframkallande.

Uppdaterad den:
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är bensodiazepinberoende

Bensodiazepiner är läkemedel som kan användas mot tillfälliga sömnsvårigheter, ångest och epilepsi. Exempel på bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande preparat är klonazepam, triazolam, alprazolam, flunitrazepam, lorazepam, nitrazepam, diazepam, oxazepam, zolpidem och zopiklon. Även om dessa medel inte ska användas regelbundet under längre tid, så gör många det och utvecklar ett bensodiazepinberoende.

Bensodiazepinerna tappar sin effekt när de används under lång tid. Eftersom effekten i början av behandlingen upplevs som positiv, fortsätter en del uppleva att läkemedlet har den önskvärda effekten, trots att den egentligen har avtagit. Försök att avsluta behandlingen kan misslyckas eftersom de flesta då får en tillfällig försämring av symtomen. Denna försämring kan misstolkas som ökade symtom på den bakomliggande sjukdomen och ett bevis för att man behöver fortsätta ta bensodiazepinerna.

Diagnosen bensodiazepinberoende innebär en stark önskan eller tvång att ta bensodiazepiner och problem att kontrollera användningen. Med tiden utvecklas tolerans, vilket innebär att högre doser behövs för att ge samma effekt som tidigare. Kroppen reagerar om man inte tar en viss dos, detta kallas för abstinens.

Annons
Annons

Beroende kan utvecklas genom att använda bensodiazepiner i ökande doser, eller om man tar vissa andra läkemedel samtidigt. En stor grupp äldre är förmodligen fysiskt beroende av bensodiazepiner, utan att egentligen uppfylla de kriterier som definierar beroende. Dessa använder vanligtvis en fast dos, men känner ett fysiskt obehag – abstinens – om de plötsligt slutar ta den.

Det finns få studier som har kartlagt hur många som är beroende av bensodiazepiner. Enligt data från det svenska läkemedelsregistret hämtas dock många förpackningar bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande preparat (sömnmedlen zopiklon och zolpidem) ut årligen. Det är vanligare bland äldre personer och kvinnor. Drygt en av fem kvinnor äldre än 70 år hämtade ut zopiklon och zolpidem under år 2019.

Symtom

Bensodiazepiner har en lugnande, ångestdämpande, sömnbefrämjande, muskelavslappnande och kramplösande effekt. De påverkar hjärnan så att man kan få sämre minne, sluddrigt tal och blir likgiltig.

Annons
Annons

Den psykomotoriska förmågan påverkas, vilket kan leda till ökad impulsivitet och lägre tröskel för aggression, förvirring, minskad koncentration, svårigheter att tala, minskad koordination och muskelkraft, dubbelseende och yrsel.

Att minska dosen eller sluta med bensodiazepiner kan orsaka abstinenssymtom. Användning av höga doser och långvarig användning ökar risken för allvarliga abstinenssymptom som ångest, darrningar, mardrömmar, sömnstörningar, nedsatt aptit, illamående och kräkningar, yrsel när man reser sig snabbt, och i värsta fall förvirring och krampanfall.

Orsak

För att bli beroende måste man använda medlen regelbundet/dagligen under en period som överstiger två till fyra veckor. Toleransutveckling, det vill säga utebliven effekt vid samma dos som tidigare, är en varningssignal och indikerar att man håller på att utveckla ett beroende.

Diagnos

Om bensodiazepiner används regelbundet under lång tid finns det alltid en risk att bli beroende. Det är inte säkert att man själv är medveten om problemet förrän man försöker sluta ta medicinen.

Läkaren, som ser i journalen att stora doser bensodiazepiner skrivits ut under lång tid, förstår ofta att det rör sig om beroende och kan ställa frågor kring det.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta ett urinprov eller ett blodprov, vilket kan säga något om intaget av olika typer av bensodiazepiner och omfattningen av detta.

FÅR DU VÅRD ENLIGT PATIENTLAGEN? Svara på Netdoktors enkätundersökning här!

Behandling

Den rekommenderade behandlingen för bensodiazepinberoende är successiv nedtrappning av medicinen. Nedtrappningen, som görs under några veckor eller ibland månader, kombineras med samtal med en läkare, sjuksköterska eller psykolog. 

Vissa måste läggas in på sjukhus för avgiftning. Detta kan till exempel bero på att de också har andra sjukdomar eller besvär som kräver extra uppföljning.

Under nedtrappningen är det vanligt att känna abstinenssymptom. Sådana symtom är ofta ångest, rastlöshet och sömnsvårigheter. Graden av symtom beror på hur snabbt nedtrappningen sker. Med snabb nedtrappning kan man få hjärtklappning, snabb puls, svettningar, skakningar och illamående. Vid svåra symtom under nedtrappningen finns det andra mediciner som kan tas mot rastlöshet eller stora sömnsvårigheter.

Man ska inte plötsligt sluta med bensodiazepiner efter långvarig användning. Ett sådant plötsligt stopp kan i vissa fall leda till krampanfall eller förvirring, vilket kan vara allvarligt.

Prognos

Många använder bensodiazepiner regelbundet under många år trots att detta strider helt mot rekommendationer. De allra flesta klarar nedtrappning av bensodiazepiner utan några större problem, särskilt om man får regelbundna stödsamtal eller kognitiv betteendeterapi (KBT) i anslutning till nedtrappningen.

Ibland kan det behövas ett annat läkemedel eller en annan typ av behandling mot ångest eller depression under nedtrappningen, eller efter att man har slutat ta bensodiazepiner.

Bilkörning och körkort

Det är mycket olämpligt att kör bil eller annat fordon om man är påverkad av bensodiazepiner. Enligt trafikbrottslagen är det bilföraren som har ansvaret för att vara uppmärksam på hur läkemedel inverkar på uppträdande i trafiken. Om man är påverkad av bensodiazepiner och blir inblandad i en trafikolycka eller uppmärksammas i en poliskontroll, kan man dömas för rattfylleri eller grovt rattfylleri. Vid beroende av bensodiazepiner kan man också få genomgå en bedömning om man är lämplig att inneha körkort eller inte. 

Vilka nya behandlingar finns mot Atopiskt eksem? I Aktiv patient får du som lever med atopiskt eksem koll på läget »