Schizofreni, prognos

Förloppet

Det finns stora individuella variationer vad gäller sjukdomsförlopp. Sjukdomen kan löpa i skov eller ha ungefär samma intensitet av symtom hela tiden.

Uppemot en fjärdedel av patienterna har endast en sjukdomsepisod och uppfyller efter 10–15 år inte längre kriterierna för diagnosen. Cirka hälften av patienterna har ett någorlunda stabilt förlopp med varierande grad av kroniska besvär och emellanåt skov och ungefär en fjärdedel får ett förlopp som karakteriseras av successiv försämring.

Schizofreni börjar vanligtvis i tidig vuxenålder, men kan även debutera vid andra tidpunkter i livet. Ju tidigare schizofrenin debuterar, desto sämre tycks prognosen vara. 

Komplikationer

Risken för suicid (självmord) är förhöjd, cirka 5–10 % begår självmord. Risken för suicid ökar om personen har gjort tidigare suicidförsök, har depression, har missbruk eller är man.

Med schizofreni följer också ökad förekomst av kroppsliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar, diabetes och luftvägssjukdomar. Dessa bidrar till att personer med schizofreni i genomsnitt dör tidigare än normalbefolkningen.

Särskilt i den tidiga sjukdomsfasen kan tillståndet ofta kompliceras av alkohol- eller drogmissbruk. Patienten kan också få andra psykiatriska sjukdomar som depression, ångestsyndrom och sömnstörningar.

Prognos

Tre fjärdedelar upplever återkommande besvär och ihållande funktionshinder. Bland dem som har bäst prognos finns patienter med akut debuterande tillstånd, de som får behandling snabbt och som svarar bra på insatt behandling. Motsatt verkar prognosen vara sämre om patienten går med obehandlad psykos över lång tid, isolerar sig socialt, har flera fall av schizofreni i familjen eller är drogmissbrukare.