Orsaker till bulimia nervosa

Det är inte säkert varför någon får bulimia nervosa. Men ofta är det en kombination av vissa faktorer som leder dit. Det kan du läsa mer om i den här artikeln.

Uppdaterad den: 2012-10-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Sunda matvanor

Vid normalt ätande reagerar vi på signaler från hjärnan och nervsystemet som berättar att vi måste få i oss mat och signaler som berättar att vi ska sluta att äta när vi är mätta. De flesta människor har regelbundna matvanor. Vanligtvis äter vi tre mål mat om dagen och eventuellt något mellanmål. Men att äta handlar om mer än bara intag av näring för att hålla oss vid liv. Gemenskapen med andra och att vara social är också en viktig del av varje måltid.

För de flesta av oss är mat en viktig del av livet. Vi lägger mycket tid på att handla mat, planera och tillaga måltider. När vi umgås med vänner och familj äter vi vanligtvis tillsammans.

Många kan vara bekymrade över sin vikt och försöker att kontrollera vad de äter, i synnerhet kvinnor. Alla kan då och då känna skuldkänslor över att ha ätit för mycket. Men om vi har normala matvanor stör sådana tankar inte vårt dagliga liv.

Annons
Annons

Har du någon gång funderat över om dina tankar är normala? Här följer ett antal frågor om matvanor som kan vara användbara. Svarar du ja på de flesta av dem betyder det att du med största sannolikhet har ett sunt förhållande till mat. Är flera av svaren nej behöver det inte betyda att du har en ätstörning. Men det betyder att du bryr dig mer om mat och ätande än vad som är sunt.

  • När du tänker på mat, är det vanligtvis när du känner dig hungrig?
  • Har du regelbundna matvanor som du följer nästan varje dag?
  • Känner du dig bekväm med att äta tillsammans med andra människor?
  • Tycker du att det är okej att prata om mat och vad du har ätit?
  • Är du ärlig och öppen med vad du äter?
  • Ser du fram emot måltiderna?
  • Slutar du att äta när du känner dig mätt?
  • Känner du att du har kontroll över vad du äter?
  • Tränar du för att du tycker om det?

Vad går fel?

Om du har bulimia nervosa bryr du dig mer om mat och din kropp än vad andra människor gör. Du skräms av tanken på att bli tjock. Du blir fixerad av ditt utseende och din vikt. Dessa känslor leder till oregelbundna, osunda matvanor i likhet med dem som räknas upp nedan:

  • Du kan inte sluta att tänka på mat. Du räknar kalorier, planerar vad du ska äta och oroar dig för måltiderna.
  • Ibland tappar du kontrollen och äter massor, vräker i dig stora mängder mat på en gång, i hemlighet.
  • Efteråt känner du att du måste bli av med de kalorier som du just har ätit genom att kräkas, använda laxermedel eller vätskedrivande medel.
  • Eller försöker du att undvika att gå upp i vikt genom att inte äta något på mycket länge eller genom att träna mycket mer än andra?
  • Kräkningar och laxermedel kan göra dig behagligt tom och lugn en kort stund, men den känslan varar inte länge.
  • Detsamma gäller träningen. Ett långt träningspass får dig att må bra (eller att må mindre dåligt), men bara tills nästa gång du tappar kontrollen och hetsäter.
  • Om du inte äter på länge kan du bli så hungrig att när du sedan börjar äta kan du inte sluta. Du hetsäter.
  • Du måste anstränga dig för att hålla dina matvanor hemliga och har därför inte mycket tid över till arbete, studier eller att umgås med dina vänner.

Bulimia nervosa är en riktig sjukdom, inte en tillfällig händelse eller fixidé. Tillståndet tillhör den grupp av sjukdomar som vi kallar för ätstörningar. Bulimia nervosa kan allvarligt skada din hälsa. Om du har bulimia nervosa är risken större att du blir deprimerad och det finns en ökad risk för att du får alkoholproblem.

Annons
Annons

Det är inte alltid enkelt att säga om en person har bulimia nervosa eftersom de ofta är normalviktiga eller närmast normalviktiga. Om du är orolig för att någon närstående kanske har bulimia nervosa kan det vara svårt att veta vad du ska göra.

Varför just jag?

Det är osäkert vad som orsakar bulimia nervosa eller ätstörningar. Nedan finns en lista över en del faktorer som har ett samband med bulimia nervosa. När någon får bulimia nervosa föreligger troligtvis en kombination av dessa faktorer:

  • Rädsla för att gå upp i vikt.
  • Bantning.
  • Förebilder från TV och veckotidningar/tidskrifter.
  • Emotionella problem.
  • Kemisk obalans i hjärnan.
  • Familjebelastning.

Vissa människor har större risk för att få bulimia nervosa än andra. Det finns riskfaktorer.


Annons
Annons
Annons