Anorexia nervosa, översikt

Personer med anorexia nervosa har en förvrängd självbild. Många som får anorexia nervosa är perfektionister. Många har också problem med beroende.

Uppdaterad den: 2012-10-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är anorexia nervosa?

Anorexia nervosa är ett tillstånd där den egna självbilden är förvrängd. Personen ser sig själv som överviktig trots att kroppsvikten är lägre än det normala i förhållande till längden. Detta leder till överdriven bantning och svält för att ytterligare minska kroppsvikten. Många har mindervärdeskomplex och/eller känner sig otillräckliga. Ångest, tvångstankar och humörsvängningar förekommer ofta.

Anorexia nervosa visar sig ofta genom att ätvanorna och det allmänna förhållandet till mat förändras. Personen vill gärna bara ha en viss sorts mat och väljer ofta att äta smalmat och små portioner. Svälten kan föregås av en period av övervikt, då en önskan om att gå ner i vikt och att bli smalare uppstår. Många har intensiva hungerskänslor och är upptagna av tankar kring mat. En känsla av inre oro tillfredsställs genom fysisk aktivitet. Detta leder ofta till överdriven träning som ökar ämnesomsättningen och tarmaktiviteten och leder till ytterligare viktnedgång. Efterhand leder undernäringen till minskad ork och arbetsaktivitet. En del får även sömnsvårigheter och känner sig uppspelta och oroliga. En känsla av uppblåsthet och illamående efter måltider och ångest för att gå upp i vikt leder till att personen börjar att framkalla kräkningar.

Att äta för lite leder lätt till förstoppning med hård och knölig avföring. Laxermedel och vätskedrivande medel används för att minska vikten.

Annons
Annons

Förekomsten av anorexia nervosa har inte förändrats under de senaste 30–40 åren. Det kan finnas ett mörkertal eftersom lindrigare fall av sjukdomen inte registreras. 90 % av patienterna är unga kvinnor, men under senare år har även män börjat söka hjälp i större omfattning.

Orsak

Vi vet inte varför någon får anorexia nervosa. Vi kan se olika faktorer som verkar ha varit av betydelse för att en viss person utvecklar anorexia nervosa. Biologiska, psykiska och sociala faktorer samverkar.

Ångest för mognadsprocessen i tonåren är en sådan faktor. Under den här tiden sker stora förändringar fysiskt och dessutom kommer nya psykiska och sociala utmaningar. Hos flickor förändras kroppens utseende en hel del, förutom att kroppsfettet ökar. Detta kan ge upphov till en vilja att kontrollera vikten. En utlösande faktor för anorexia nervosa är ofta bantning efter en period av övervikt.

Annons
Annons

Anorexipatienternas personlighet kännetecknas ofta av en hög grad av perfektionism som kan gränsa till tvångsmässig. Beroendeproblem är ett annat typiskt drag.

Patienterna har sällan problem i skolan före sjukdomen men problem uppstår ofta som en följd av den. Det är också en ökad förekomst av depressiva symtom bland de här patienterna.

Det finns ingen typisk anorexifamilj. Men det finns en ökad förekomst av olika former av kommunikations- och samspelsproblem. Andra faktorer som verkar ha betydelse är en ökad förekomst av viktproblem, fysisk och psykisk sjukdom samt alkoholism.

Dagens prestationskrav och krav på att lyckas spelar också en roll för att utveckla anorexia nervosa. Detta är ofta kopplat till det kvinnliga kroppsideal som säger att det är viktigt att vara smal och snygg. Särskilt stark är fokuseringen på detta inom speciellt utsatta grupper som balettdansare, modeller och gymnaster.

Perioder av undernäring och svält medför hormonrubbningar, ändrad ämnesomsättning och förändringar i hjärnan (i områden med betydelse för svält/mättnadsreglering) som leder till att tillståndet lättare upprätthålls.

Genetiskt sett visar tvillingstudier att sjukdomen oftare förekommer hos båda tvillingarna om de är enäggstvillingar.

Hur diagnostiseras tillståndet?

Läkaren kommer att vilja kartlägga vissa centrala förhållanden i sjukdomshistorien (anamnesen). Detta gäller såväl de rent fysiska förhållandena som de psykiska. Närmare information om viktförlusten och patientens egen kroppsuppfattning är då central.

Det görs också en grundlig undersökning för att kontrollera att inga skador har uppstått till följd av svälten.

Vid tecken på komplikationer remitterar läkaren ofta till sjukhus där fler undersökningar kan utföras vid behov.

Hur behandlas tillståndet?

Avsikten med behandlingen är att stabilisera näringsintaget och vikten. Detta sker genom en viktökning med veckovisa kontroller och försök till att dämpa den fysiska aktiviteten. Det är också viktigt att bidra till självständighetsutveckling, ökad självkänsla, självsäkerhet och att minska patientens kontrollbehov.

Information om allmänna kostråd finns i egen text.

Läkemedel som används vid depression kan vara effektiva i vissa fall.

Familjeterapi är den primära behandlingen för patienter som är under 18 år. Andra aktuella behandlingsmetoder kan vara individuell behandling med föräldrarådgivning, gruppterapi och miljöterapi som innebär inläggning på en barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning.

Vid behov av stöd och hjälp finns det flera grupper att ta kontakt med.

Prognos

Det finns flera faktorer som kan leda till att sjukdomen blir kronisk. För det första inträffar förändringar i kroppen vid svält (hormoner och ämnesomsättning) som ser till att tillståndet upprätthålls. Svält leder vidare till en ökad upptagenhet av mat, till slut går det inte att koncentrera sig på något annat. Detta leder i sin tur till ett förlorat intresse för saker och social isolering.

Matsmältningsproblem som förstoppning ger en känsla av uppblåsthet som förstärker viljan att fortsätta med bantningen. Hög konsumtion av läskedrycker med konstgjorda sötningsmedel ger också uppblåst och gasig mage. Andra faktorer som kan leda till ett kroniskt förlopp är en störd kroppsuppfattning som gör att även en liten viktökning ger en känsla av kontrollförlust. Att känna tillfredsställelse vid viktförlust är en annan sådan faktor och att känna glädje över att ha en mager kropp.

Därutöver tillkommer olösta familjekonflikter, till exempel i fråga om självständighet och frigörelse. Att omgivningen visar ökad uppmärksamhet och sympati i samband med sjukdomen, gör också att personen trivs i patientrollen.

Omkring hälften av dem som lider av anorexia nervosa blir friska, 30 % blir bättre och 10 % har ett kroniskt förlopp. Vid kroniska tillstånd ökar dödsrisken eftersom funktionen hos livsviktiga organ blir nedsatt vid långvarig svält. Om sjukdomen har pågått länge och inläggningarna har varit många är prognosen dålig. Många får återfall.

Komplikationer som kan uppstå till följd av svälten är rubbad vätske- och elektrolytbalans (natrium, kalium och klor i blodet), långvarigt utebliven menstruation samt kroniskt förlopp och död. Runt 5 % dör av sjukdomen, vanligen på grund av undernäring med akut försämring eller självmord.

Att leva med anorexia nervosa

Måltiderna spelar en viktig roll i familjelivet och ätstörningar skapar fort konflikter. Det kan vara jobbigt att gå igenom en behandling ensam och det är därför en stor fördel att ha sina närmaste med sig.


Annons
Annons
Annons