Magnetstimulering kan användas vid schizofreni och depression
Nyhet | Psykiatri

Magnetstimulering kan användas vid schizofreni och depression

I en studie vid Akademiska sjukhuset testas nu magnetstimulering på patienter med schizofreni och depression. Behandlingen erbjuds redan patienter med svårbehandlad depression, och med positiva resultat. 


Publicerad den: 2019-03-15
Författare: Veronica Alvarez, Redaktör

Annons

– Vår förhoppning är att magnetstimulering ska ha effekt på motivationsbrist och apati, vanliga symtom vid schizofreni som det idag inte finns någon behandling för, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset.

Magnetbehandling med så kallad transkraniell magnetstimulering, rTMS, går ut på att en elektromagnet sätts mot huvudet och producerar ett snabbt varierande magnetfält, vilket i sin tur framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbalken. Den elektriska aktiviteten ska på så sätt öka eller minska i hjärnans nervceller som tar emot och överför nervinpulser. rTMS ska inte blandas ihop med elbehandling, ECT, den behandlingsmetod som anses vara mest effektiva mot svåra depressioner.

Läs även: När ska jag söka hjälp för en depression?

Ny typ av djupgående behandling

TMS-behandling inkluderades i de nationella riktlinjerna för svårbehandlad depression först 2016 av Socialstyrelsen. Internationellt sett har metoden varit godkänd i flera länder sedan länge.
I TMS-studien vid Akademiska sjukhuset inkluderas både patienter med schizofreni och depression. Forskarna för studien använder en mer djupgående magnetstimulering, mitt över pannloben. Tidigare har stimuleringen getts vid vänstra pannloben.

Två gång per dag, i två till tre veckor, får patienterna i studien behandling. Något som skiljer sig från den sedvanliga frekvensen med en gång per dag under tre till sex veckor.

– Vi har flera solskenshistorier, där patienter med svårbehandlad depression, som tidigare levt instängda bakom nedfällda persienner, utan arbete och sociala kontakter, kunnat återgå till arbetslivet och knyta kontakt med vänner igen, berättar Robert Bodén.

Läs även: Självmord vanligare hos personer med schizofreni

Tilläggsbehandling vid svår depression

Robert Bodén ser magnetstimulering som ett tillägg för patientgruppen med svårbehandlad depression, och som inte fått tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedel.

– I vår studie undersöker vi om det går att effektivisera TMS-behandlingen så att behandlingstiden blir kortare för patienter med depression och om det blir bättre effekt med ett nytt behandlingsområde i hjärnan. Vi försöker också genom denna studie förstå sjukdomsmekanismer och hur de förändras av TMS-behandlingen.

Stor intresse för studien

Intresset för att delta i studien har varit hög och många har också önskat få behandlingen kliniskt. Även sjukvårdsregioner har visat sitt intresse, berättar Robert Bodén.

– Vi är i blygsam uppstartsfas kliniskt, men vår förhoppning är att få utöka verksamheten på sikt. Det här är en ny behandlingsmetod och nu gäller det för oss att lära oss vilka patienter som har bäst nytta av behandlingen, till exempel verkar ålder och typ av depression spela roll, säger han.

Det finns enstaka patienter med medelsvår depression och som tidigare inte fått tillräcklig effekt av elbehandling där magnetstimulering gett goda resultat. En negativ aspekt av elbehandling är att patienten måste fasta och vara sövd, något som gjort att återhämtningen efter behandlingen tagit längre tid, berättar Robert Bodén.

ECT är dock den mest effektiva behandlingen vid svåra depressioner, då patienten tappat verklighetsförankringen, slutat äta, och varit helt sängliggande. 
Enligt Robert Bodén är åldern en avgörande faktor för hur patienten svarar på ECT eller TMS.

– Depressioner skiljer sig biologiskt hos yngre jämfört med äldre, det är troligtvis egentligen olika sjukdomar. Generellt svarar äldre bättre på ECT medan magnetstimulering passar bättre för yngre. Detta har också en fysikalisk förklaring. Hjärnan tenderar att minska i volym när man blir äldre och magnetstimulering når inte så djupt in i skallen och har då svårt att nå ned till hjärnbarken, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons

    Källor

  • Akademiska sjukhuset - https://www.akademiska.se/om-oss/press-och-kommunikation/pressrum/#/pressreleases/magnetstimulering-av-hjaernan-proevas-som-alternativ-behandling-vid-schizofreni-eller-depression-2846543

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons