Opiatabstinens

När opiaterna inte längre intas, av en person som är van att ta opiatpreparat, tar kroppens motreaktioner över. Välbefinnandet avlöses av bland annat oro, frossa, smärtor, hjärtklappning, illamående och lös avföring. Många får ångest och blir kraftigt nedstämda.

Uppdaterad den: 2013-08-30
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad menas med opiat?

Morfin är ett viktigt läkemedel och den mest effektiva av alla kända smärtstillande mediciner. Det finns vanliga läkemedel som exempelvis innehåller kodein eller tramadol, som tillhör samma grupp men är svagare än morfin. Heroin är ett starkt och snabbt verkande opiat som används som drog. De flesta heroinmissbrukare injicerar heroin direkt i blodet.

Gemensamt för opiaterna är att de i större eller mindre grad stimulerar receptorer (bindningsställen) i hjärnan. När dessa receptorer stimuleras har det en rad olika effekter. Den viktigaste är smärtlindring kombinerat med avslappning och en känsla av välbefinnande. Även hjärta och mage lugnas.

Vad är abstinens?

När hjärnan påverkas av opiater försöker den motverka effekten till viss grad. Detta leder bland annat till att det efter hand behövs större doser av opiater för att uppnå samma effekt. När opiaterna inte längre intas tar kroppens motreaktioner över. Välbefinnandet avlöses av oro, inre spänningar, värk i kroppen, rinnande ögon och näsa, hjärtklappning, illamående och lös avföring. Många får ångest och de flesta blir kraftigt nedstämda. Den här situationen kallas för abstinens. Olika grader av abstinens kan visa sig vid alla drogformer när drogen inte längre tillförs. Symtomen som beskrivs här tillhör abstinens från just opiater. Regelbunden användning av sömnmedicin eller beroendeframkallande mediciner leder till exempel också till abstinens om man slutar hastigt.

Annons
Annons

Typiska symtom vid begynnande eller lindrig opiatabstinens är oro, ångest och drogsug, huvudvärk, svettning, gäspning, rinnande näsa, lätt utvidgade pupiller, tårflöde och gåshud.

Vid mer avancerad abstinens är de typiska symtomen sömnlöshet, magsmärtor med lös avföring och illamående, hög puls, frossa och feber, kroppssmärtor och stora pupiller.

Behandling av opiatabstinens

Behandling kräver ofta inläggning i slutenvård, men lindriga fall kan ibland behandlas i öppenvård. I öppenvård är det emellertid svårt för patienten att hålla sig ifrån missbrukspreparat. De flesta heroinberoende patienter har gått igenom abstinens på egen hand många gånger, men när symtomen är starka behövs ofta hjälp.

Annons
Annons

Det finns olika sätt att behandla abstinens. Det vanligaste sättet att abstinensbehandla patienten är att drogintaget upphör och behandlingen inleds med effektiva läkemedel när abstinensen börjar. Ofta kombineras detta med psykiskt stöd och planering för den framtida behandlingen. I många fall är abstinensbesvären så svåra att behandling krävs med läkemedel från samma grupp av preparat som heroin (opiater), i allmänhet med buprenorfin eller metadon. Detta lindrar symtomen, och sker genom en nedtrappning gradvis under några dygn, vilket kräver att det finns tillgång till en vårdplats i några dygn. I de flesta fall kräver detta slutenvård för att kunna observera abstinensutvecklingen och förhindra intag av illegala droger.

Heroinabstinens är en smärtsam och ångestladdad process för patienten, och ställer stora krav på vården. Det är också ett faktum att förekomsten av återfall är hög efter avslutat heroinintag och genomförd abstinensbehandling. Det är av mycket stor vikt att det finns en god behandlingsplanering för tiden efter abstinensbehandlingen, då ett återfall innebär hög risk för överdos.

Själva abstinensen vid opiatmissbruk är i allmänhet inte livshotande, men ger svåra symtom så att den under de värsta dygnen kan upplevas som mycket dramatisk.


Annons
Annons
Annons