Drogberoende och missbruk

Med drogberoende, eller substansberoende, menas beroende av sådana substanser som stimulerar hjärnans belöningssystem. Beroendet kan beskrivas som en ”kemisk förälskelse” eller en kortslutning av hjärnans belöningssystem, och när det väl etablerats förefaller det bli permanent.

Kerstin Käll, överläkare, medicinskt ansvarig för Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping, Linköpings universitetssjukhus
Uppdaterad den: 2010-08-02
Författare: Kerstin Käll, överläkare, medicinskt ansvarig för Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping, Linköpings universitetssjukhus

Annons

Med drogmissbruk, eller substansmissbruk, menas bruk som är skadligt men där beroende ännu ej uppstått. Skadan kan vara medicinsk, social eller rättslig. Begreppet narkotikamissbruk är ett juridiskt begrepp. Med det menas allt icke medicinskt bruk av narkotikaklassade substanser, oavsett om det lett till någon skadlig konsekvens eller ej. Den som till exempel fått ett narkotikaklassat smärtstillande läkemedel, till exempel tramadol, av en anhörig vid tillfällig värk och blir stoppad i trafiken eller i annat sammanhang och måste lämna urinprov kan således bli dömd för drograttfylleri eller ringa narkotikabrott.

Läkemedelsberoende

Om substansberoendet uppstått som komplikation till läkemedelsbehandling kallas det läkemedelsberoende. Fortsättningsvis menas med drogberoende beroende av illegala droger eller icke medicinsk användning av beroendeframkallande läkemedel. Denna typ av beroende startar som regel med missbruk under tonåren. Ofta är debutpreparatet hasch. Spridningen sker som regel inom kompisgruppen där någon som är mer erfaren berättar om sina drogupplevelser och kompisarna blir nyfikna och vill testa. Många som testar slutar efter en kort tid, medan en del går vidare och utvecklar beroende.

Beroendet beskrivs som en ”kemisk förälskelse”

Beroendet kan beskrivas som en ”kemisk förälskelse” eller en kortslutning av hjärnans belöningssystem, och när det väl etablerats förefaller det bli permanent. Det betyder inte att det inte går att sluta, men det är svårt. Hur svårt det är vet den som försökt sluta röka – nikotinberoende är vårt vanligaste beroendetillstånd. För den som fastnat i ett illegalt narkotikaberoende tillkommer dessutom en kriminell livsstil, en social tillhörighet bland andra missbrukare och utanförskap i samhället, vilket försvårar rehabiliteringen.

Annons
Annons

Cannabisberoende

En del haschmissbrukare utvecklar cannabisberoende (cannabis är den gemensamma beteckningen för hasch, marijuana och cannnabisolja). Beroendeutvecklingen kommer smygande och ger med tiden en hel del negativa konsekvenser, som omgivningen ofta märker tydligare än missbrukaren själv. Minnet och inlärningsförmågan försämras, skolresultaten går ner och intresset för omvärlden avtar. Med åren försämras också förmågan att kommunicera med andra, och den kroniska hascharen brukar till slut bli en ganska ensam person. En del, 5-10% av de kroniska hascharna, utvecklar också psykotiska symtom med vanföreställningar, en del utvecklar sjukdomen schizofreni. Det finns ett väl utprovat haschavvänjningsprogram, som finns på många ställen i Sverige, ibland inom landstinget, ibland i kommunal regi. De flesta symtomen går tillbaka om man slutar helt, men det kan ta tid att ta igen det man missat under missbrukstiden.

Piller

En del nöjer sig inte med hasch utan provar också andra droger. Bland ungdomar är det vanligt med ”piller”, dvs narkotikaklassade läkemedel, till exempel lugnande och sömnmedel samt starka värktabletter. Ofta blir det ett blandmissbruk där man tar vad man får tag i. Ibland blir dessa blandningar mycket farliga och kan resultera i dödliga överdoser.

Centralstimulerande droger

Centralstimulerande droger, till exempel amfetamin, har funnits länge i Sverige och förekommer både bland ungdomar, som tar det via munnen eller näsan (snortning) och bland tunga injektionsmissbrukare. Amfetamin, som är en helt syntetisk drog, förstärker självkänslan, sänker omdömet och ger starka lyckokänslor hos vissa, men kan också ge psykoser under ruset, till exempel att personen känner sig förföljd.

Annons
Annons

Olika varianter av amfetamin

Det finns många kemiska varianter av amfetamin, vanligast är metamfetamin, men också mefedron och metedron, två ganska nya droger liknar amfetamin. Även ecstacy som funnits länge liknar amfetamin.

Nya nätdroger som ännu inte narkotikaklassats är också ofta kemiskt lika amfetamin. En del av dessa droger kan vara mycket giftiga, vilket visar sig först efter att de funnits ett tag på missbruksmarknaden.

Kokain

Kokain är också en centralstimulerande drog som utvinns ut kokabusken och har funnits länge. Kokain liknar amfetamin till sin effekt men är mer kortverkande. Det tas vanligen via näsan men rökning och injektionsmissbruk förekommer också. Kokainmissbruket har tidigare betraktats som ”lyxdrog” men börjar breda ut sig allt mer.

Opiater och opioider

Bland droger som utvinns ur opiumvallmon, opiater, står heroin i särklass när det gäller illegalt missbruk, men på senare år har missbruket av andra opiumderivat och även syntetiska så kallade opioider fått stor spridning.

Exempel på läkemedel som missbrukas är morfin, Dolcontin, OxyContin, Subutex och Ketogan. Ruset av dessa droger upplevs mycket lustfyllt. Överdoser av dessa medel kan leda till andningsuppehåll och död, särskilt när de tas i kombination med andra droger. Alla opiater och opioider ger en kraftig toleransutveckling om man tar dem regelbundet vilket gör att missbrukaren kommer upp i höga doser.

Abstinens

Om tillförseln avbryts tvärt uppstår abstinenssymtom, som är mycket obehagliga med frysningar, svettningar, illamående, diarré, krypningar och ångest. Abstinensen är dock inte farlig och den går över inom en vecka för de mer kortverkande drogerna, som till exempel heroin och morfin.

Vilken drog är farligast?

Det finns inget entydigt svar på den frågan. Det farligaste med alla dessa droger är att de är beroendeframkallande. Det är själva beroendet som gör att det normala livet förstörs, familjer splittras, kriminalitet och prostitution tillkommer osv. Efter en tid kommer också skador på kroppen och hjärnskador.

Behandling

När det gäller beroende av illegala droger krävs ofta kraftfulla insatser för att uppnå fullständig rehabilitering. Det hindrar inte att vissa slutar alldeles på egen hand, till exempel i samband med stora förändringar i livet. Många får hjälp med rehabiliteringen inom Kriminalvårdens ram. Våra fängelser har ett oförtjänt dåligt rykte när det gäller narkotika. I de flesta kommuner är det Socialtjänsten som har huvudansvaret för behandlingen av narkotikaberoende, så det är dit man ska vända sig om man vill ha hjälp.

När det gäller opiatberoende finns också s.k. underhållsbehandling, i de fall där alla drogfria behandlingsförsök misslyckats. Denna behandling bedrivs inom psykiatrin och beroendevården. Underhållsbehandling innebär att man ger långverkande opioider (t.ex. Suboxone eller Metadon) under kontrollerade former på ett sådant sätt att man eliminerar rusupplevelsen, abstinensen och suget efter drogen och möjliggör social rehabilitering. Underhållsbehandlingen är strikt kontrollerad via Socialstyrelsen och ges initialt under övervakning och i kombination med övervakade urinprover.


Annons
Annons