Cannabis, hasch, marijuana

Vad är cannabis?

Cannabisplantan har ett karakteristiskt utseende med en huvudstjälk varifrån de typiska smala och sågtandade bladen utgår. Den aktiva komponenten i cannabis, det vill säga det verksamma ämnet som ger cannabisrus är tetrahydrocannabinol (THC). 

Användningen av cannabis sträcker sig långt tillbaka i tiden (12 000 år) och medicinsk användning beskrevs i Kina redan 2000–3000 f.Kr. Cannabis började användas som rusmedel allt mer i Sverige under hippiekulturen på 1960-talet.

Marijuana tillverkas från torkade växtdelar av cannabisplantan, medan hasch tillverkas från växtsaften/hartset från de blommande toppskotten, som pressas tillsammans med andra delar av plantan i klumpar eller bitar. Rökning är det vanligaste sättet att inta cannabis på och röken avger en karakteristisk söt lukt.

Drogpåverkan

Den drogpåverkan som cannabis ger varierar mycket beroende på individ, miljö, förväntningar och dos.

Den berusande effekten uppträder strax efter inhalation av röken, med en topp efter cirka 20–30 minuter. Cannabis psykiska effekter innefattar eufori, avkoppling, förändrad tidsupplevelse, men också sämre koncentration, inlärning och minne, humörsvängningar, panikattacker, hallucinationer och paranoia.

Cannabis kan utlösa symtom som liknar symtomen vid psykos, och som kan kvarstå efter att drogen gått ur kroppen. Intensiteten och varaktigheten av en sådan psykotisk episod sträcker sig från milda symtom som varar minuter till timmar, till allvarligare episoder som kan pågå från några dagar till över en vecka. I vissa fall kan det leda till sjukhusinläggning. En koppling har visats mellan cannabisanvändning och utveckling av schizofreni, med en ökad risk vid tidig och hög konsumtion.

De fysiska symtomen som följer cannabisruset är bland annat hjärtklappning, röda ögon, muntorrhet, ökad aptit och minskad andningsfrekvens.

Cannabis påverkar också immunförsvaret, hormonbalansen och fortplantningssystemet. Cannabis påverkar också fostret i livmodern och barnets vidare utveckling. Om man röker cannabis kan det leda till lungskador.

Vid överdos/akut förgiftning ses symtom som panikattacker och psykoser, ökad hjärtfrekvens och sänkt medvetande. Under de senaste 20 åren har flera rapporter publicerats som visar en koppling mellan cannabisanvändning och akut hjärtinfarkt och stroke.

Abstinenssymtom

Cannabis anses vara mindre beroendeframkallande än vissa andra droger, såsom heroin och kokain. Beroenderisken är ändå betydande – cirka 1 av 10 av personer som använder cannabis regelbundet blir beroende.

Abstinenssymtom vid avvänjning inkluderar irritabilitet, aggression, sömnlöshet, rastlöshet, ångest, depression, skakningar och diarré. Regelbunden cannabisanvändning kan leda till toleransutveckling, det vill säga behov av allt högre doser för att uppleva samma berusningskänsla.

Vissa studier tyder på att cannabisbruk kan leda till att användaren så småningom byter till andra droger.

Är cannabis lagligt?

Cannabis räknas som narkotika och utöver medicinsk cannabis, är det inte lagligt i Sverige att hantera eller använda cannabis. Det finns olika regler i olika länder, men i de flesta länder i världen är cannabis olagligt. 

Medicinsk cannabis

Cannabinoider – antingen i tablettform, som munsprej, oral lösning, i oljeform eller som rökning – är godkända i vissa länder för medicinskt bruk. Indikationer för behandling med medicinsk cannabis i olika länder är bland annat illamående vid  cytostatikabehandling (kemoterapi), aptitstimulerande vid AIDS, svårbehandlad barnepilepsi och smärtstillande/muskelavslappnande vid multipel skleros (MS).

I Sverige är två läkemedel som innehåller cannabinoider (Sativex^® och Epidyolex^®) registrerade. Sativex^® är godkänt för användning hos patienter med måttlig eller svår spasticitet (ökad muskelspänning) orsakad av MS och får endast förskrivas av neurolog med med särskild kunskap om multipel skleros. Epidyolex^® oral lösning har indikation behandlingsresistent epilepsi hos barn från 2 år med Dravets syndrom eller Lennox-Gastauts syndrom, och får endast förskrivas av barnepilepsispecialist/barnepileptolog