Alkoholproblem – när bör jag söka hjälp?

Personer som dricker så mycket alkohol att det påverkar deras sociala liv, yrkesliv eller hälsa bör kontakta läkare för att diskutera problemet.

Uppdaterad den: 2013-08-30
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Efter påtryckningar från andra

Den stora utmaningen är emellertid att förnekelse spelar en väsentlig roll vid alkoholproblem. ”Alkohol är inget problem!”, säger den berörde. Följaktligen söker personer med missbruk/beroende av alkohol sällan professionell hjälp på eget initiativ.

Ofta är det en familjemedlem eller en arbetsgivare som övertalar eller tvingar den drabbade att söka medicinsk hjälp. Men även om det är efter påtryckningar från familj, arbetsgivare eller läkare som den drabbade accepterar behandling kan det komma något gott ur det. Behandling kan hjälpa den berörde att bli motiverad att göra något åt sitt alkoholproblem.

Som följd av ett medicinskt problem

En rad alkoholrelaterade tillstånd gör det nödvändigt med akutinläggning på sjukhus.

Annons
Annons

Skador

Alkohol är en bidragande faktor vid ett betydande antal trafikolyckor, fallolyckor, andra olycksfall (till exempel drunkningar), bränder och överfall. I sådana tillfällen behövs ögonblicklig hjälp. Ofta är den berusade i ett sådant tillstånd att han eller hon inte kan bedöma allvarlighetsgraden av skadan. En berusad person kan till exempel förbise en skada som på sikt kan få allvarliga konsekvenser.

Alkoholabstinens

Om en alkoholberoende person slutar dricka kan det uppstå allvarliga abstinenssymtom som kräver medicinsk bedömning och ofta också medicinsk behandling. I typfallet har abstinenssymtomen följande symtom: skakningar, oro och ångest, svårt att komma till ro och sova, svettningar och matleda, och i svårare former epilepsianfall, hallucinationer och delirium tremens.

  • Skakningar. I det här stadiet skakar personen kraftigt i händer och ben. Detta kan lätt observeras om patienten sträcker ut händerna eller försöker hålla dem stilla. Parallellt med skakningarna upplever patienten ofta svår ångest och oro, men typiskt också svårighet att sova, svettningar och illamående och matleda.
  • Epilepsianfall ("kramper"). Detta innebär en svårare form av abstinens. Vid ett epilepsianfall förlorar patienten medvetandet och drabbas av generella kramper i hela kroppen. Det är svårt att ge en bra indikation på hur många alkoholberoende patienter som någon gång drabbas av epilepsianfall under abstinens, med bland höggradigt beroende personer är tillståndet relativt vanligt.
    Om du bevittnar ett epilepsianfall är det viktigt att du lägger personen på sidan så att kräkningar inte dras ned i lungorna och skapar andningsproblem. Om möjligt bör du också skydda vederbörandes huvud eller andra delar av kroppen från våld mot golvet eller andra föremål. Stick inte in något i munnen på en person som har ett krampanfall!
  • Hallucinationer. Kan uppträda hos höggradigt alkoholberoende individer och är ofta en del av symtombilden vid delirium tremens. I typfallet berättar dessa personer att de ser insekter eller maskar som kryper på väggarna eller på huden. De kan ”känna” hur de kryper på dem. Vissa kan berätta att de ”hör” saker som andra inte hör, men detta är mindre vanligt. Synhallucinationer är den vanligaste formen av hallucinationer vid alkoholabstinens.
  • Delirium tremens. Detta är det allvarligaste stadiet av alkoholabstinens. Tillståndet är mer ovanligt än epilepsianfall och drabbar främst mycket svårt alkoholberoende personer. Tillståndet uppträder i typfallet 48–72 timmar efter att drickandet har upphört. Ett kännetecken på detta tillstånd är uttalad förvirring (delirium) som debuterar i alkoholabstinens. Vederbörande är vaken men mycket förvirrad. Samtidigt är personen motorisk aktiv, har vanföreställningar, svettas, hallucinerar, har hög puls och högt blodtryck. Detta är ett livshotande tillstånd. Obehandlat innebär tillståndet en betydande risk för dödsfall, men med adekvat medicinsk behandling på sjukhus är dödligheten numera mycket låg.

Alkoholketoacidos

Detta är ett ovanligt akutmedicinskt tillstånd som kräver omedelbar behandling. Tillståndet uppstår ofta två till fyra dagar efter att patienten har slutat dricka alkohol. Ofta har personen heller inte kunnat ta upp någon vätska eller mat på flera dagar – oftast som en följd av starka magsmärtor på grund av akut bukspottkörtelinflammation. Alkoholketoacidos och alkoholabstinens kan uppträda samtidigt. Alkoholketoacidos karakteriseras av illamående, kräkningar, magsmärtor, uttorkning och acetonliknande andedräkt. Detta beror på att alkoholistens kolhydrat- och vattenreserver är uttömda. Av den orsaken börjar kroppen förbränna fett och protein så att det bildas så kallade ketonkroppar. Det är syror som bildas i blodet och som sänker blodets surhetsgrad (pH) – det uppstår acidos (surt blod). Detta gör att vederbörande känner sig ännu sjukare och att han eller hon får ännu mindre lust att äta eller dricka, något som förstärker sjukdomsbilden ytterligare.

Annons
Annons

Andra psykiska sjukdomar

Alkoholberoende är ofta förknippat med andra psykiska sjukdomar som ångest, depression och psykos (vanföreställningar och/eller hallucinationer). Sådana psykiska sjukdomar, ofta kombinerade med försämrat omdöme under alkoholberusning, kan öka risken för självmord, självmordsförsök eller annat suicidalt beteende hos alkoholberoende personer. En person som har försökt begå självmord eller som anses ha överhängande fara att ta sitt liv bör snabbt komma under medicinsk behandling.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons