Alkoholens effekter

Alkohol är den vanligaste drogen i vår kultur, men alkohol kan vara skadligt för många av kroppens organ och kan leda till beroende. För gravida finns det ingen säker nedre gräns för alkoholbruk – även små mängder alkohol kan skada fostret.

Uppdaterad den: 2013-08-30
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Alkoholens generella effekter ger bland annat följande symtom:

  • Förstärker stämningsläget.
  • Minskar koncentrationsförmågan.
  • Hämmar korttidsminnet.
  • Minskar förmågan till inlärning.
  • Minskar förmågan att tänka kritiskt.
  • Ökar impulsivitet och aggressivitet.

Effekten ändrar sig med alkoholkoncentrationen i blodet, och här är det stora individuella skillnader. Som en tumregel gäller:

  • Uppemot och omkring 0,5 promille:
    • Man känner sig lätt påverkad
  • Mellan 0,5 och 1 promille:
    • Man blir mindre kritisk och mer beredd att ta risker
  • Över 1 promille:
    • Balansen blir sämre, man börjar sluddra och får sämre kontroll över sina rörelser. Man blir trött och slö och kan bli illamående
  • Över 1,5 promille:
    • De flesta får problem med minnet. Minnesproblemen ökar med stigande promille
  • Mycket hög promille:
    • Medvetandet blir nedsatt och man kan bli medvetslös. Andningscentrumet i hjärnan kan hämmas. Det är vanligt med kräkningar. Promille över 3 kan vara dödligt. Risk för död ökar starkt om man samtidigt har använt lugnande medel, sömnmedel, smärtstillande medel, medel mot epilepsi eller andra mediciner som har sövande eller dämpande effekt på hjärnan

Hur länge ruset varar, vilka förväntningar man har på ruset och om man är van att dricka påverkar reaktionerna. Om ruset varar längre än några timmar kan man utveckla tolerans så att man inte känner sig så påverkad även om promillen är hög. Det är dessutom stora variationer från person till person. En och samma person kan också uppleva stor variation från gång till gång, beroende av andra fysiska och psykiska faktorer. Några blir aggressiva, våldsamma och självdestruktiva under alkoholpåverkan.

Annons
Annons

”Baksmälla” – symtom efter stort intag

Efter stort alkoholintag kan man få betydande besvär dagen efter. Huvudvärk, allmän olustkänsla, nedstämdhet, illamående och kräkningar är typiskt. Möjligen har detta ett visst samband med uttorkning. Om man dricker rikligt med alkoholfria vätskor under berusningen och efteråt verkar det ha gynnsam effekt. Det enda verksamma medlet mot baksmälla är annars att dricka mindre alkohol. Användning av smärtstillande läkemedel för att dämpa besvären kan öka risken för blödningar i mage och tarm.

Påverkar hormoner

Alkohol kan påverka nivån av flera olika hormoner:

  • Mängden antidiuretiskt hormon minskar och leder till ökad urinproduktion.
  • Produktionen av det manliga könshormonet testosteron kan sjunka.
  • Koncentrationen av stresshormonet kortisol ökar. I kombination med mindre testosteron kan detta över en längre tid medföra nedbrytning av muskelmassa.
  • Andra stresshormoner kan öka och ett symtom är oregelbunden hjärtrytm.
  • Blodsockret påverkas eftersom alkohol påverkar insulinet. Personer med diabetes måste vara uppmärksamma på detta.

Kan skada foster

Det finns ingen säker nedre gräns där vi vet att alkohol inte påverkar barnet. Du bör inte dricka alkohol alls när du är gravid, och du bör se över dina alkoholvanor om du försöker bli gravid.

Annons
Annons

Risken för skador ökar ju mer och ju oftare modern dricker alkohol under graviditeten. Alkoholskador på barn innefattar allt från koncentrationsproblem och inlärningssvårigheter till hjärnskador och allvarliga utvecklingsstörningar.

När äldre och nyare forskning har gåtts igenom är slutsatsen att rekommendera total avhållsamhet under hela graviditeten.

Effekt av upprepat alkoholintag

Långvarig, hög alkoholkonsumtion ökar risken för utveckling av sjukdomar i hjärnan och nervsystemet, leversjukdomar, bukspottkörtelinflammation, ökat blodtryck, blödningar (särskilt i matsmältningsorganen), stroke, vissa cancertyper samt fosterskador. Risken för leverskada verkar öka först vid dagligt intag på omkring 2–3 standardglas (1 standarglas motsvarar 33 cl öl, 1 glas vin eller 1 drink). För gravida kvinnor kan även små, upprepade intag vara tillräckligt för att skada fostret. Större alkoholintag kan hämma immunförsvaret så att man blir mer mottaglig för infektioner.

Personer som dricker mycket och ofta är mer utsatta för olyckor. Efter en längre tids drickande kan det uppstå tolerans, det vill säga att man måste dricka större mängder för att uppnå samma effekt. Toleransutvecklingen och de akuta abstinensbesvären försvinner om man håller upp i några veckor. Vid mycket långvarigt bruk kan man däremot plötsligt börja reagera oväntat starkt på små mängder alkohol. Detta beror på allvarliga skador på lever och hjärna.

Beroende

Alla verkar kunna utveckla alkoholberoende, men vissa är mer mottagliga än andra. När man utvecklar alkoholberoende kretsar alltmer i livet kring alkohol. Man känner ett ständigt behov av att dricka och lägger mycket tid på att skaffa alkohol. Det är svårt att repa sig efter att man har druckit. En medveten inställning till sitt eget alkoholbruk rekommenderas för att undvika beroendeutveckling.

Säkra gränser?

Det finns ingen säker nedre gräns för alkoholbruk med tanke på fosterskada hos gravida, och inte heller när det gäller beroendeutveckling hos predisponerade personer. Risken för skador på organ i kroppen hos den som dricker ökar tydligt redan vid tre standardglas om dagen.

Positiva hälsoeffekter?

Hos yngre finns det inga hållpunkter för att alkohol har gynnsamma hälsoeffekter.

För personer äldre än 40–50 år är det inte osannolikt att mängder i storleksordningen av ett halvt till ett standardglas per dag kan vara bra för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Flera statistiska undersökningar tyder på det. Men det kan vara stora individuella skillnader både när det gäller gynnsamma och ogynnsamma effekter. Det är också svårt att rekommendera en drog och ett potentiellt beroendeframkallande medel som daglig ”medicin”. Vi har också svårt att veta vem som drabbas av en högre konsumtion och ökar risken för att bli beroende.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons