Fråga Psykologen

Fråga   Psykiatri

Tvångstankar

Min son är 24 år och har plötsligt fått ångest, tvångstankar och är mycket deppig. Han försökte själv under 2 månader bekämpa dessa "monster" men till slut gick det inte. Han fick besöka akutpsyk och har nu börjat med medicinering. Frågan är om Sertralin Bluefish 50 mg hjälper mot detta? Han fick Atarax som stöd under tiden. Jag fick själv panikångest när jag var ung och tar fortfarande antidepressiv medicin. Det finns tankar om att han ärvt svagheten från mig. Jag vill så gärna ge honom positiva tankar om att medicinen kommer att hjälpa honom som den hjälpt mig.

Svar:

Hej! Jag förstår din förtvivlan över ett barn som inte mår bra. Att du själv har haft problem och blivit bättre, är en mycket positiv sak som kommer hjälpa din son. Om du inte tycker att han lyssnar, var säker - det gör han. Han kan kanske inte helt ta det till sig och visa dig det, men han hör dig. Ofta går psykiska problem i arv. Om det beror på arvsfaktorer eller miljöfaktorer - eller en kombination - är inte riktigt säkert. Men man ser ju att det blir som en "familjesvaghet" i släkten. Jag tycker din son behöver en bra psykolog att få prata med om sin situation. Öppenpsyk måste ju kunna ta emot honom om han har varit på akuten och fått medicinering. Ofta klarar inte den drabbade själv att stå på sig och få den hjälp man behöver, utan behöver att en familjemedlem eller vän som faktiskt i många fall aktivt driver saken för sig. Kan det vara fallet med din son? I så fall behöver du ta kontakt med psyk och få honom under psykologisk behandling i tillägg till medicinerna. Forskningen visar att kombinationen av psykoterapi och medicin är den bästa, och måste man välja är psykoterapi att föredra i stället för enbart medicin. När något drabbar sitt vuxna barn, känner man sig ofta makteslös. Då blir man förtvivlad och vet inte vad man kan göra. Jag tror även du kommer må bättre om du lägger en plan och börjar agera för att konkret hjälpa din son. Då kommer din förtvivlan lägga sig, och du kan återgå till att vara mamma - inte i huvudsak kurator, psykolog, farmaceut eller läkare. Om du får professionella att ta dessa roller, kan du återgå till att vara mamma och ge honom positiv feedback och stöd i lagom doser. Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne


Annons
Annons
Annons
Annons