Fråga Psykologen

Fråga   Psykiatri

Smärtan krossar mig

I grunden har jag alltid varit en levnadsglad spelevink med en underbar fru sen lite mer än 35 år, fyra barn och tre barnbarn. Jag skadade mig 1990927. Lever sen dess med ständig smärta i rygg och bäcken som gör att jag ständigt äter 150 tradolan*2 som jag har blivit beroende av. Alvedon äter jag som smågodis, min läkare har förbjudit mig äta mer än 8st om dagen men det blir nog någon fler ibland. Diclofenac går en hel del men det har jag kommit på att det tunnar ut blodet så har fått dra ner på dem, brukar bara bli 4 dgr tre tabletter, äter citodon vid behov. Ganska ofta tyvärr. Smärtkliniken ser ingen möjlighet hjälpa mig, har gått på mindfullness men tycker inte det hjälpt så som jag hoppats på. I och för sig har jag lyckats få ner grundspänningen och går på gym två gånger i veckan för försöka ha en något sånär muskelstyrka i ryggen. Det finns inget i livet jag kan göra utan att vara utslagen efteråt. Försöker leka med barnbarnen som är guld värda, men klarar inte lyfta min minste på 1 år en mån utan att bli knäckt efteråt. Har världens godaste fru och barn utan dem hade jag inte orkat så här länge. Har haft hemsk tinnitus i flera år. En kompis som jobbar på Audiologmottagningen i Kristianstad ordnade så jag kom till en Audiolog. Jag fick utsrivet Lyrica av henne som hon visste skulle ha gynnsam effekt på smärtpatienter med tinnutis. Tyvärr har jag inte märkt av det, har ätit lyrica i ett år nu. Har fått gå på en Smärt/tinnutis rehabiliteringsgrupp på audiologen men känner inte någon mätbar förbättring. Min smärta bukar ligga på en 7-9 på 10 skalan. Min fru undrar ibland om man inte kan få lägga till på skalan för när jag sitter och gråter i min "smärtfåtölj" är inte livet roligt alls. Hela min familj har blivit lidande av min smärta. Förr var jag aktiv inom scouting, fältbiolog och Skånes Ornitologiska förbund numera kan jag aldrig göra något alls. Min fru vågar i princip inte ha sex alls längre för varje gång blir jag så dålig efteråt för att jag får så himla ont. Nu spänner hon sig varje gång så att det gör ont i hennes slida så samlag är otänkbart och att röra mitt könsorgan har blivit äckligt. Det känns som jag bara lever för de inte ska bli ledsna, mitt liv är slut, varje ny dag är en pers. Det enda jag önskar mig numera är att få slippa vakna en morgon. Har provat kiropraktor, tens elektroner i skorna, spikmatta och avslappningsband av olika slag. Det känns som livet är förbi orkar snart inte bry mig om något alls.

Svar:

Hej Bing! Vad tråkigt att du har så stora smärtproblem. Du verkar ha provat det mesta för att bli bättre, utan större framgång. Men jag tycker du är jätteduktig som tränar flera gångar i veckan, och har haft viss effekt av mindfullness. Det är ju vanligt att smärtpatienter har en hög anspänning, som en slags beredskap för nya smärtor som ökar känsligheten och ökar smärta i stället för tvärt om. Kan du göra mer av mindfullness-övningar? Prata med din läkare om din medicinering, så du säkrar att du har de senaste preparaten och att du inte motverkar effekten genom den mix av medicin du tar. När man har ont, påverkas hela familjen på det sättet du beskriver. Din livslust avtar, vilket påverkar din fru. Det är också vanligt att smärtpatienter blir ett med sin diagnos, att allt runt smärtpatienten bara handlar om smärtan till slut. Allt man pratar om är smärtan, allt man gör kretsar runt smärtan. Om du kan engagera dig i något annat, bara för en liten stund, kan du vinna mycket. Då kan du prata med din fru eller dina barn om något du gillar, vilket säkerligen påverkar dom positivt. Då blir du gladare. Du förstår? En så kallad positiv spiral..! Bara några minuters kul är bättre än inga. Livet är inte förbi. Du kan få många bra år! Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne


Annons
Annons
Annons
Annons