/Meningslösa Jag
Hej!
Det du beskriver låter som en form av depression, kanske kan det vara något som heter dystimi - en lite lägre grad av depression men som är långvarig och hämmande på livsglädjen.
Du ska inte acceptera att ditt liv ser ut så här, utan ta kontakt med din husläkare som kan dels skriva ut ett lättare antidepressiva och förhoppningsvis erbjuda samtalsstöd med en KBT-terapeut som kan hjälpa dig att sortera i dina tankar och känslor.
Sen är det självklart så att den enda som slutligen ansvarar för ditt liv är du. Om det inte känns kul att bowla, kanske du ska gå ändå och se om det kan vara något som var positivt mer än att vara hemma och följa samma rutin dag ut och dag in.
Du är 26 år, det är en ålder där mycket ska hända. Det kan vara svårt att känna att man möter kraven och att man behöver komma in i en vuxen struktur som funkar. Så jag vill att du ska veta att det inte är ovanligt att man har tankar som dina i din ålder - eller i vilken mogenhetsfas som helst.
Du frågar hur du ska tänka för att se mening med livet. Ja, det är ju så individuellt. Vissa tänker på jobbet och känner att det ger mening, andra på relationer eller några på att resa eller vad som helst. Jag tänker så här: livet i sig själv är meningsfullt. Att driva framåt, att utvecklas, att lära känna sig själv och andra, det är meningsfullt i sig själv. Om man i perioder väljer att stå still är även det meningsfullt. Man kanske behöver en paus från allt som har med utveckling och mognadsprocess att göra, och vila upp sig för nya tag.
Så jag tänker att du ska jobba på flera fronter på en gång - gå till doktor och få medicinsk och psykologisk behandling för att må bättre och känna ork att ta hand om saker, och sen ta ansvar för din situation och se mer positivt på tillvaron och livet rent generellt. Det går - och du kan!
Lycka till!
Med vänliga hälsningar
/Anne
