Fråga Psykologen

Fråga   Psykiatri

Depression och andra svårigheter

Jag har några frågor som jag skulle vilja ha svar på. Jag har försökt få svar från hur många som helst men det är inga som svarar mig. Jag vet inte vart jag ska vända mig längre. Jag ska berätta lite om mig själv för att du ska förstå vad det handlar om. Jag har varit deprimerad i hur många år som helst, 8-9 för att vara mer exakt. Den enda hjälp jag får hjälp är tabletter och tydligen så hjälper de inte. Jag mår till och med sämre nu än jag har gjort på länge. Jag är på gränsen att ge upp och bara skita i allt. Jag har 3 barn, nr 1 har det väldigt svårt socialt, nr 2 har ADHD och nr 3 har drag av autism. Själv har jag både drag av ADHD och autism så jag anklagar mig själv att det är mitt fel att barnen har de svårigheter som de har. Sen är det min vikt, i september opererades jag magsäcken och till en början gick det jättebra. Jag har sammanlagt gått ner över 40 kg men jag har stått still i 2 månader pga att jag har slarvat något så fruktansvärt. Jag äter för att jag mår dåligt och jag mår dåligt för att jag äter. Det är jättesvårt att bryta den onda cirkeln. Sen är det min ångest, för 7 år sen gjorde jag mitt största misstag, det är så hemskt att jag inte kan förlåta mig själv. På grund av det kan jag ibland inte fatta några beslut överhuvudtaget. Jag anser att jag förtjänar att må dåligt. Allt jag gör måste bli perfekt annars mår jag så dåligt att jag inte kan släppa det. Jag grunnar på det tills jag gör det rätt och perfekt. Jag anser att jag alltid gör fel, jag hittar alltid något negativt att må dålig för och sen kan jag bli som beroende av saker, det går överstyr. Som t.ex om jag börjar måla om saker här hemma så målar jag om precis allt som går att måla om eller om jag hittar ett spel som jag tycker är roligt att spela så sitter jag där dag in och dag ut tills jag har klarat det, jag skiter i möten, skolor och dagliga sysslor. Jag känner mig annorlunda och udda, konstig och dum. Jag har svårt för att ta in saker och ting och ibland har jag svårt att ta in vad jag läser och höra vad folk säger, det är ofta jag får läsa en text 10 gånger eller fråga "vad sa du?" både 3 och 4 gånger. Jag är väldigt krävande för min familj och jag märker att jag inte blir bättre. De förtjänar någon bättre. Jag går på Centrum väst här i Göteborg så jag borde få den hjälp jag behöver men jag vet inte vad jag kan begära, jag har försökt säga att jag behöver prata av mig och då skickade de mig till deras sköterska några gånger men där fick jag inte prata av mig direkt utan där skulle hon ta reda på hur jag mår och vad som var fel, typ. Sen skickade hon mig vidare till kyrkan... Inte nog med det jag redan har skrivit så är jag väldigt osocial och har inte en enda vän, bara min mamma. Att gå till någon ny och dra allt för igen, öga mot öga, är nästan helt omöjligt för mig. Sen känns det ännu värre för att det är just kyrkan. Jag tycker att det är de som verkligen behöver hjälp som ska gå dit och de som har psykiska problem tycker jag är psykologernas jobb. Så nu står jag här och vet varken ut eller in. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära? Vad för slags hjälp ska jag söka?

Svar:

Hej! Du skriver mycket och om olika saker - som beskriver en rörig och svår livssituation. Jag försöker bena ut: Depression är en svår sjukdom som kan behandlas med medicin, psykoterapi eller båda ock. För lindriga symtom kan medicin vara det stöd man behöver en kort period. Psykoterapi kan vara bra, men bara om man orkar genomföra de beteendeförändringar som behövs för att må bättre. Därför är det många om tycker att kombination av medicin och KBT-terapi är det som fungerar bäst. Bara medicin - och över så lång tid - har knappast någon effekt, annat än att du mår sämre och får svårare att ta dig ut ur svackan för egen maskin. Därför är jag inte förvånad över att du mår sämre efter så många år. Jag tycker du ska be om KBT-samtal hos din vårdcentral, de har en skyldighet att erbjuda det. Många vårdcentraler har kuratorer med KBT-kompetens - men vissa har KBT-psykologer, vilket jag tycker är att föredra för helhetssynen. Men ta det du får! Du behöver hjälp med att strukturera och göra saker som för dig framåt. Barnen har sina svårigheter också, det är inte så konstigt om du mår dåligt. Men det finns ingen anledning att skuldbelägga sig själv, det mår ingen bättre av. Om du tar tag i ditt liv, kommer barnen må bättre automatiskt. Alla deras problem försvinner inte av sig själv, men de blir lättare att hantera. Du blir ett bättre stöd. Det låter otroligt tufft att ha ansvar för tre barn som alla har olika svårigheter, och du behöver all hjälp du kan få. Kan du få hjälp av din mamma och andra släktningar? Det finns föräldraföreningar för ADHD och autism, kontakta dom för stöd! Bravo att du har gått ned 40kg! Toppen! Sluta trycka ned dig själv för att du inte har klarat av att följa dieten till punkt och pricka! Ta istället nya tag. Idag är en ny dag. Nya val och nya möjligheter. Ta hand om dina barns mamma och gör kloka val - inte impulsiva och känslostyrda. Du kan, det vet du ju! Du gjorde ett misstag för 7 år sen som du fortfarande betalar ett psykiskt pris för. Jag vet ju inte vad du har gjort, men jag kan säga att det inte är många brott i Sverige som kvalificerar till ett mer än 7-årigt straff. Det kanske är dags att friges? Be om ursäkt om du har gjort någon illa, kan vara ett sätt att slippa fri. Skriv ett brev, skicka det eller inte - beroende på hur du tänker mottagandet kommer vara. Den stress du bär på runt detta är värre än det du har gjort, jag lovar. Den stressen gör även dina ADHD-symtom värre, impulsätandet värre, ilska värre och du har sämre förutsättningar att stödja dina barn och vårda dina övriga relationer. Alla med ADHD behöver struktur. Det är därför att man inte kan styra sig själv bort från exempelvis vissa lustfullda aktiviteter (eller tidsfördriv), till det som behöver göras. Du beskriver just det här, tycker jag. Be om en ADHD-utredning hos vårdcentralen, de skickar remiss till rätt ställe så du får diagnos och behandling. Detta kan vara det som ligger i botten av dina svårigheter, du har allt att vinna på att få fakta på bordet. Tänk inte så mycket på hur svårt det är att dra allt igen för nya personer. Gör det bara. Allt i syfte att hjälpa dig att hjälpa dina barn. Här kommer en lista i prioriterat ordning på vad jag tycker du ska göra: -Var stolt över din viktnedgång! -Var stolt över att du klarar tre barn! -Förflytta dig från ångest och passivitet till problemlösning! -Gå till din husläkare och be om ADHD-utredning. -Be även om KBT-terapi för att få kontroll på livet och depressionen. -Be om åtgärdsplan för barnens svårigheter. Lycka till! Med vänlig hälsning /Anne


Annons
Annons
Annons
Annons