Fråga Psykologen

Fråga   Psykiatri

Anhörig till släktingar som lider av depression

För någon månad sen fick jag reda på att min syster lider av depression sedan några år tillbaka. För mig kändes det tungt att få reda på detta och jag kände en stor skuld och hjälplöshet. Detta har ändå lagt sig och jag har börjat accepterat situationen och bearbetat den på egen hand, jag har ofta kontakt med min syster och vi pratar om allt. Men för cirka en vecka sen fick jag även reda på av min moster att hon, min mamma, min morbror och min mormor även lider av samma sjukdom. Då kom den här skulden och känslan av hjälplöshet tillbaka. Jag fick höra att några av dem även har på ett eller annat sätt skadat sig själva, även funderat på självmord. Jag är 23 år, och aldrig har jag anat något. Jag har trott att alla har mått bra, när det varit rena motsatsen. Jag känner mig dum att tala om hur jag känner när mina anhöriga mår mycket sämre, men jag behöver hjälp att hantera denna situation. Jag kan heller inte låta bli att tänka på, varför dem och inte jag? Vad är det som skiljer mig från dem?

Svar:

Hej! Ledsen att jag inte svarar på din fråga före nu, men det kommer många frågor till mig och därför får många vänta. Tyvärr hinner jag inte heller svara på alla. Men nu till dig! Klart att det känns svårt att höra att din syster, moster, mor, morbror och mormor har en allvarlig sjukdom. Det är just vad depression är, en mycket allvarlig sjukdom som hämmar livskvaliteten och i värsta fall leder till döden. Så det är inte konstigt att din reaktion blir stor och att du känner dig hjälplös. Dock gillar jag inte att du har skuldkänslor for deras problem. Hur kan du ha skuld till det? Depression är i många fall en sjukdom som går i arv. Det forskas mycket på just detta, och det verkar som att det finns någon typ av brist i hjärnan som kan ha ett genetiskt ursprung. Då kan man tänka sig att dina släktingar har det, och du har det inte. Jag tycker du ska vara glad för det - att du inte har det, alltså! Det kan jag absolut tänka mig att de är också. En vanlig fälla att gå i när man har anhöriga med problem, är att förminska sina egna problem och inte vilja belasta. Det resulterar i att du går och visar upp en fasad, och den måste förr eller senare gå i kras. Det är mycket bättre att "normalisera" allt, de har sina problem och du har dina. Om din syster hade diabetes och du fick influensa, skulle du inte tycka att du fick nysa då? Jag tror att mycket av ditt problem är att du förstorar och försvårar deras depression, och tar på dig för mycket ansvar. Alla med depression idag kan få medicin och annan behandling och må mycket bättre. Det är den enskildas ansvar att uppsöka och följa en behandling när man har en sjukdom. Om du vill veta mer om depression och hur det är att vara anhörig till personer med depressionssjukdom, läs här: http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Nedstamdhet-depression/Anhorig/ och här: http://deprimerad.net/for-allmanheten/behandling/rad-till-anhoriga/ Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne


Annons
Annons
Annons
Annons