Forum Psykiatri


Ärlighet?

Jag har under en längre tid haft diagnosen utmattningdepression med betoning på depression. Har behandlats med en rad olika mediciner samt även två andra behandlingsmetoder utan större resultat. Läkaren menar på att jag måste prata ut om det som finns innom mig, att det är det som blockerar mitt tillfrisknande. Mitt problem är att jag inte kan elller vill prata om de "mörka tankarna" som handlar om döden. Jag har nu fått ett utlimatum av läkaren att antingen börjar jag prata eller också skriver han ett vårdintyg om tvångsvård på mig. Har varit inlagt förrut och jag vill verkligen inte tillbaka. Min undran är då om jag skulle berätta om mina "mörka tankar"så jag misstänker att dessa leder till att jag blir inlaggd eftersom de är väldigt mörka eller ska jag låta blir och ändå bli inlagd?
Min största fråga är egentligen; Ska man alltid vara ärlig om vad man tänker och känner eller unvika att  svara på frågorna om hur man egentligen känner för att slippa koncekvenserna, alltså bli inglagd?
Mvh / Vilsen

Hej,
Ja man ska vara ärlig.
Vill du ha hjälp?
Vill du leva?
Vad får det kosta dig att bli frisk?
Varför vågar du inte tala om dina "mörka" tankar, döden, det dödar ju inte dig utan kan faktiskt förlösa dig istället!!!
Om det är att bli inlagd, så är det säkert det du behöver.
Du måste vilja ta emot hjälp, inte ifrågasätta hjälpen du får.
En stor hjälp som hjälpte mig var att ACCEPTERA att jag behövde hjälp och att jag var faktiskt så dålig.
Först när jag sluta ifrågasätta och streta emot, kunde jag se ljuset och börja ta in och ta emot hjälp.
Hoppas att du vill ta emot hjälp och tillfrisknar!
Bokstavsmamma

Annons
Annons
Annons