Paniksyndrom, symtom och tecken

En panikattack varar oftast bara några få minuter, men det kan upplevas som mycket längre.

Uppdaterad den: 2013-02-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Paniksyndrom

En panikattack är en plötslig känsla av intensiv rädsla, och många tycker att det känns som om de ska dö. Andra tror att de har fått en hjärtinfarkt eller ett krampanfall. Typiskt för paniksyndrom är att attackerna återkommer om och om igen, och det utvecklas en ökande och ihållande oro för nya attacker, så kallad förväntansångest.

Panikattacker kan, särskilt till en början, komma helt utan förvarning, eller, senare i sjukdomsförloppet, när du känner dig ängslig, i en situation där du upplever att det skulle vara "farligt" att få en panikattack. Det kan handla om platser där det är svårt att snabbt "sätta sig i säkerhet", som till exempel på en buss, i en affär eller biograf, det vill säga en plats där du känner dig instängd.

Du får vanligtvis flera olika symtom under en panikattack. Vanliga symtom är hjärtklappning, tryck över bröstet, snabbare andhämtning, yrsel, värmekänsla och stickningar i armarna, men du behöver inte få alla symtom vid varje attack. Symtomen kan variera från den ena attacken till den andra. Symtomen vid en panikattack liknar dem du upplever i en skrämmande situation. Hos vissa personer utlöses symtomen av djup och intensiv andning, något som kallas hyperventilation.

Annons
Annons

Attackens inledning

Panikattacker kommer oftast snabbt. Symtomen är ofta som värst inom ett par minuter. Attackerna varar oftast bara några få minuter, men det kan kännas som mycket längre. Många personer som har en panikattack hamnar på akuten eftersom man tror att det kan vara en hjärtattack, ett astmaanfall eller någon annan allvarlig sjukdom. Patienter som inte får sitt tillstånd diagnostiserat riskerar att gång på gång söka akut på sjukhus eller vårdcentral.

Diagnosen

Ofta är beskrivningen av sjukdomshistorien så typisk att läkaren eller psykologen kan ställa diagnosen utan att göra några särskilda tester. I vissa fall kan läkaren ta blodprover, kontrollera hjärtat och ta EKG. Syftet med dessa prover är att utesluta andra sjukdomar. Läkaren kommer att fråga dig om du är orolig för att få nya attacker, eftersom detta är ett av huvudsymtomen vid tillståndet. Om läkaren inte hittar något annat fel på dig är det mycket troligt att det rör sig om paniksyndrom.

Om du inte får behandling för paniksyndromet kan det förvärras. Det blir allt svårare för dig att göra vardagliga saker som att handla och använda allmänna kommunikationsmedel. Du kan utveckla agorafobi – ett tillstånd där du är rädd för vissa situationer, där du känner dig instängd, och försöker undvika dessa.

Annons
Annons

Tillståndet kan för många patienter vara invalidiserande, med hög sjukfrånvaro, ständiga sjukvårdsbesök och nya undersökningar.

Symtom vid panikattack

Här är några exempel på symtom som du kan få under en panikattack:

Hjärtklappning. Hjärtat slår snabbt och hårt, du kanske upplever att hjärtat hoppar över ett slag. Eftersom din hjärna tror att det är en farlig situation, slår hjärtat snabbare och starkare för att skicka ut mer blod till dina muskler. Detta gör musklerna redo att agera och lösa den farliga situationen, till exempel genom att springa därifrån eller slåss.

Andningssvårigheter. Du känner att du inte får tillräckligt med luft. Du börjar andas snabbare för att få ut mer syre i blodet. Syret är drivmedel för dina muskler och gör det möjligt för dig att fly eller slåss mot det hot som du känner är på väg. Du känner att det är svårt att andas och du flämtar efter luft.

Bröstsmärtor. När du andas djupt och snabbt (hyperventilerar), blir musklerna i bröstväggen trötta och ömma. Detta gör att bröstet känns trångt och gör ont.

Darrningar. Detta är kroppens sätt att värma upp sig. Detta sker genom att mindre blod förs ut till de yttre delarna av kroppen, som till exempel händerna, fötterna och huden, och det gör dem kalla.

Svettning. Kroppen svettas för att kyla ner sig. Detta är ett annat sätt att göra sig redo för en kraftansträngning, till exempel att slåss eller att fly.

Yrsel.

Stickningar och domningar. Kan kännas i delar av kroppen. Eftersom kroppen gör sig redo att agera skickas blodet till musklerna, särskilt i benen. Det betyder att mindre blod förs till andra delar av kroppen, särskilt fötterna och händerna. Detta gör att de känns avdomnade och att det sticker i huden.

Kvävningskänsla. Du är torr i munnen och det känns som om du har en klump i halsen. Tarmaktiviteten kan öka så att du känner dig orolig i magen. En minskad salivproduktion gör att du blir torr i munnen, upplever kvävningskänslor eller känner det som att du har en klump i halsen.

Illamående eller magbesvär.

Frossbrytningar eller värmevallningar. Beroende på situationen kan du känna dig varm eller kall, eller först det ena och sedan det andra. När mer blod förs in i musklerna går mindre ut till hudytan. Det gör att du känner dig kall. Det är också möjligt att blodkärlen vidgas så att mer blod rinner mot hudytan för att kyla ner kroppen. Då kan du istället känna dig varm.

Overklighetskänsla. Du upplever det som om saker och ting runt omkring dig är overkliga eller att du ser dig själv på avstånd.

Rädsla för vissa situationer eller platser, (agorafobi). Om du har haft flera panikattacker börjar du att undvika platser och situationer där du skulle känna dig trängd eller sårbar om du skulle få en attack. I vissa fall undviks platser där det skulle vara "pinsamt" att få en panikattack. Här blandas alltså rädslan för själva den kroppsliga reaktionen med en rädsla att göra bort sig inför andra, en rädsla som alltså rör sig i gränslandet till social fobi även om det primära tillståndet är paniksyndrom. Du slutar att gå till affären eller andra platser där du vet att det är mycket folk. Detta tillstånd kallas agorafobi. Människor med agorafobi känner att de inte klarar att lämna välbekanta och trygga omgivningar, utan stannar hemma.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons