Paniksyndrom, översikt

En panikattack kommer oväntat och upplevs som en intensiv rädsla, tillsammans med symtom som hjärtklappning, darrningar, andningssvårigheter, bröstsmärtor och yrsel.

Publicerad den: 2013-05-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är paniksyndrom?

Paniksyndrom är ett tillstånd där du plötsligt och oväntat får attacker av intensiv rädsla eller obehag. Attackerna kan uppträda från flera gånger om dagen till bara några få gånger per år. Under attacken är du rädd för att bli galen, för att dö eller för att tappa kontrollen. Panikattacker kan kan vara en del av snart sagt alla psykiatriska tillstånd men vid paniksyndrom kommer attackerna, åtminstone inledningsvis, utan tydliga utlösande faktorer.

Tillståndet åtföljs av fysiska symtom som hjärtklappning, andningssvårigheter, darrningar, svettning, bröstsmärtor, yrsel, illamående eller obehag i magen.

Attacken har inte samband med specifika situationer eller någon verklig fara utan framstår som oförklarlig. Attacken uppstår plötsligt, når sitt max inom loppet av några minuter och avklingar därefter successivt. Efter attacken kan en rädsla uppstå för att det ska komma en ny attack, så kallad förväntansångest. Därför börjar du undvika platser eller situationer som du sätter i samband med tidigare attacker.

Annons
Annons

Paniksyndrom förekommer någon gång under livet hos omkring 1–2 % av befolkningen, och 10–30 % har någon gång upplevt en enstaka panikattack. Tillståndet debuterar ofta omkring 20-årsåldern. Kvinnor drabbas oftare än män.

Orsaker

Det finns många teorier men det går inte att peka på någon enskild orsak. Paniksyndrom förekommer oftare hos personer som har nära släktingar med samma tillstånd.

Personer med paniksyndrom feltolkar ofarliga kroppsförnimmelser som farliga. Till exempel tolkas hjärtklappning som ett tecken på hotande hjärtattack. Detta leder till en ond cirkel där signalerna från kroppen förstärks, hjärtat börjar att slå kraftigare och snabbare, vilket ökar ångesten ytterligare. Detta leder till ökad uppmärksamhet på fysiska symtom och till katastroftänkande, vilket skapar en ond cirkel. Panikattacker kan också framkallas av substanser som tillförs utifrån (koffein, kokain, nikotin, etcetera), ändringar i ämnesomsättningen (lågt blodsocker, förhöjd nivå av sköldkörtelhormon) eller anemi (blodbrist).

Annons
Annons

Paniksyndrom förekommer samtidigt med flera psykiatriska tillstånd, framförallt depression och andra ångesttillstånd. Mer än hälften av alla som har paniksyndrom utvecklar någon gång under sjukdomsförloppet depression. Cirka 80 % av alla patienter med paniksyndrom kan berätta om stressande livshändelser under de tolv månader som föregick debuten. Om detta visar på verkliga orsakssamband är dock osäkert då studierna är gjorda i efterhand och det kan finnas en tendens hos den drabbade att uppförstora tidigare händelser för att se en förklaring till annars svårförståeliga panikatttacker.

Vid paniksyndrom föreligger en ökad känslighet i kroppens autonoma nervsystem. Instabilitet i denna del av nervsystemet, som styr bland annat puls, andning och tarmfunktioner, ger ökad benägenhet att reagera i vissa situationer. Signalsubstanserna adrenalin och noradrenalin är de viktigaste ämnena som frigörs. Det uppstår en ”larmreaktion” utan att det finns någon verklig fara. Panikattacker kan också utlösas vid hyperventilering.

Patienter med paniksyndrom har ofta varit ängsliga och blyga som barn.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån den typiska sjukdomshistorien och frånvaro av tecken på kroppslig sjukdom. Attackerna går över efter några få minuter, vilket är ovanligt vid kroppslig sjukdom.

Läkaren mäter blodtryck och undersöker aktuella organ (hjärta, lungor, buk) för att utesluta att något är fel. Blodprover och andra eventuella undersökningar är också normala.

Det är viktigt att läkaren/psykologen tidigt i sjukdomsförloppet fastställer och förklarar att paniksyndrom föreligger för att undvika att patienten fortsätter att söka hjälp hos andra vårdgivare i tron att det rör sig om en allvarlig kroppslig sjukdom.

Behandling

Syftet med behandlingen är att förbattra patientens funktionsnivå och livskvalitet.

Grundlig information är grunden för all behandling. Det ger patienten en förklaring till hur symtomen uppstår och vad de beror på. Det kan hjälpa att registrera attackerna genom att föra en symtomdagbok.

Många klarar sig utan läkemedel. Antidepressiva (SSRI) har en bevisat god effekt vid paniksyndrom. Återfallsprocenten efter avslutad behandling är dock hög. Psykologisk behandling i form av KBT är mycket effektiv vid paniksyndrom och utgör idag förstahandsbehandling. Internetförmedlad KBT-behandling visar i studier lika god effekt som grupp-behandling. Sådan behandling finns att tillgå i offentlig regi inom Stockholms Läns Landsting. Bensodiazepiner har ingen plats i långtidsbehanlingen och bör bara undantagsvis användas för akutbehandling. Det finns en betydande risk för att bli beroende av dessa mediciner. Inte minst ett psykologiskt beroende, det vill säga ett behov av att alltid ha med sig lugnande tabletter och att glömma dem eller få slut på dem blir en katastrof som hindrar dagliga aktiviteter.

Prognos

Mycket god! Med konskevent genomförd KBT-behandling kan åtta av tio räkna med att bli helt bra eller betydligt förbättrade.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons