Förekomst och orsaker till depression

Troligtvis får 15–25 % av alla kvinnor och 7–12 % av alla män en behandlingskrävande depression någon gång i livet.

Uppdaterad den: 2017-03-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Förekomst

Depressioner är vanliga. Troligtvis får 15–25 % av alla kvinnor och 7–12 % av alla män en behandlingskrävande depression någon gång i livet. Punktprevalensen, det vill säga andelen personer som vid en given tidpunkt är sjuka, beräknas till 3–5 %. 

Depression är en viktig orsak till sänkt livskvalitet världen över, delvis då människor ofta går länge med sjukdomen utan att få rätt behandling.

Orsaker 

Kunskapen om vad som händer i hjärnan när det utvecklas en depression är inte särskilt stor, även om det finns många och olika teorier till vad som ligger bakom.

Annons
Annons

Arvet har betydelse vid depression. Tvillingstudier har visat att 30–40 % av depressioner kan förklaras av ärftlighet och att 60–70 % kan förklaras av miljöfaktorer hos individen.

Personliga upplevelser spelar en uppenbar roll vid depression. Depression kan utlösas av att någon som personen älskar dör, att äktenskapet går sönder, företaget går i konkurs eller att andra smärtsamma förändringar i livet inträffar. En besvärlig barndom kan göra personen mer sårbar för depression senare i livet. 

Riskfaktorer

Om man tidigare har haft en depression eller har andra psykiska besvär, har en nära familjemedlem med depression eller som har försökt ta livet av sig, är risken ökad.

Annons
Annons

Personer som saknar starkt socialt stöd, har gått igenom uppslitande eller stressande livshändelser den senaste tiden, missbrukar alkohol, droger eller som använder vissa läkemedel (till exempel betablockare, kalciumantagonister, peroralt kortison, interferon och bensodiazepiner), har också ökad risk för depressioner. Stress och sömnbrist ökar risken att drabbas och likaså om man lider av kronisk smärta eller har en annan sjukdom som orsakar funktionsförlust.

Personer som har upplevt trauman, till exempel sexuella övergrepp under barndomen eller i vuxen ålder, ligger i farozonen. Flyktingar och asylsökande är också en riskgrupp. Likaså gäller det personer som i sitt arbete upplever små möjligheter att påverka och alltför höga krav, stor press eller liten belöning, bristande medmänskligt stöd, osäkerhet i anställningen, mobbning eller konflikter.

Hos kvinnor finns ett samband mellan tidig menopaus, och därmed kortare exponering för kroppseget östrogen, och ökad risk för depression senare i livet.

Animation av depression

Annons
Annons
Annons