Hej! Kvinna, 49, långvarig depressionsproblematik med stark ångest. 2004 tre TIA-attacker med följd nedsatt koncentration och minne samt utmattningsdepression samt ökad ångest och tilltagande panikångest. Dessutom grav tinnitus och uttalade sömnsvårigheter. Nu också flera svåra livshändelser. Medicinerar Zoloft 150 g, Remeron 50mg. Nu har läkaren satt ut både Sobril och Zopiklon, på grund av misstänkt överkonsumtion. Dock har detta lett till mycket svåra problem med sömn (närmast obefintlig sedan i somras) och stark ångest, samt har Beroendemottagning tagit emot mig, men konstaterat att inget berodende föreligger. Orkar snart inte mer. Suicidförsök. Varför detta omänskliga lidande (ansvar för två barn!) i onödan!? Mina krafter är nu uttömda och jag måste koncentrera mig på mina barn och deras behov. Räcker inte riktigt till där, då dessa livlinor (medicinerna) har tagits ifrån mig. Ingen rehab via arbetsgivare/Fk, trots egna förslag. Vad gör jag??? (Det är riktigt illa, och jag funderar varje dag på, på vilket sätt jag lättast ska kunna ända mitt liv)
Tack för Din beskrivning av Din svåra situation. Den visar hur det tyvärr kan gå när läkare är överdrivet känsliga att hjälpa patienter med ångest och sömnbevär. Vad är tex övekonsumtion av läkemedel? En del människor klarar
sig på sk normala doser av ångestlösande läkemedel eller sömnmedel. Andra behöver högre doser utan att man därför kan tala om överkonsumtion eller beroende.
Den Beroendemottagning Du besökt har tydligen konstaterat att inget beroende föreligger. Då tycker jag det är viktigt att Din läkare ger Dig den medicin Du behöver för att få må bra. För det är ju faktiskt det allra viktigaste just nu att Du får tillbaka Din sömn och blir fri från ångest och därigenom slippa självmordstankar och få tillbaka möjligheten att ta hand om inte bara Dina barn utan även om Dig själv.
Jag vet inte om Din doktor är allmänläkare eller psykiater. I Ditt fall måste en specialist i psykiatri ta hand om behandlingen. Glöm inte att Du har rätt att söka Dig till en annan läkare om nuvarande kontakt inte fungerar och att Du känner att Du inte får den hjälp Du önskar.
Med vänlig hälsning
Jan Wålinder
Professor och specialist i psykiatri
