Jag är 30/kvinna/170/130kg. Jag tror jag hamnat i någon slag av en svacka, jag har nu under 2 veckor känt mig nedstämd liksom ingen ork till någoting som vanligt vis är av intresse för mig. Jag har jättesvårt att somna för ligger o grubblar massor...är jätte trött när jag går upp tidigt... Jag har börjat en utbildning för 2 veckor sen, efter att varit arbetsökande länge...JAg känner att jag klarar inte av o vara där, kan inte koncentrera mig på läsningen utan tänker på annat...Varje dag får jag hjärtklappning som om jag våre stressad av någoting..Har välidgt svårt att umgås med någon i skolan, kan inte fråga om hjälp när jag behöver det med studierna...Jag är inte social av mig utan känner mig någolunda bra när jag är själv...Känner mig som misslyckad persson som aldrig kommer få ett "vanligt" jobb kommer aldrig få en "normal" inkomst.... Har en väldigt dyster framtidsutsikt över mitt liv....Har en sambo som försöker hjälpa så mycket han kan... Jag kan reagera starkt ibland med gråt eller är arg... Min aptit finns inte jag äter för att kroppen ska få sin näring... Vet inte riktigt vad jag frågar men det är väl ÄR jag deprimerad? Vad ska jag säga till VC när man ringer dit? Kommer dom bara säga att återkomm sen när du har feber eller så för att få träffa en doktor vet inte riktigt...!!Har haft en deprission period tidigare och fick medicin men åt inte dem och slängde udan dom tankarna och fårtsatte med att vara "normal"...
Tidigare expert
Tack för Din fråga. Av Din beskrivning att döma så låter det troligt att Du har drabbats av en depression. Du är orkeslös och aptitlös och lider av grubblande tankar vilka ej leder någonstans. Ditt stämmningsläge är dystert och Du har lätt till tårar. Mitt förslag är att Du ringer Din vårdcentral och berättar som det är och begär att få träffa en doktor vilket Du säkert får. Det finns god hjälp att få och Du skall inte förtvivla.
Bästa hälsningar Lars Davidsson överläkare, psykiater.
