Forum Depression och ångest


våga tala

man kan ju inte säga nåt till nån för då är man ju sjuk i huvet.... lättar man på sina innersta tankar till nån och berättar vad lite vad som försegår i huvet då blir man kallad för sjuk och störd och sök hjälp för fan.... hur ska man börja ett samtal om sig själv för att inte bli rattad direkt hur mycket kan man beräta... jusst nu känner jag ingen tillit för nån har ätit cipralex ett tag nu för depression och ångest men de blir inte mycke bätrre vad gör man.. hjälp mig...

Vad tråkigt att du blir illa bemött av människor i din omgivning. Förstår om du tappar tilliten till andra när de svarar som de gör... men du vet kanske nån människa som är vänligare lagd, som du kan tala med om hur du mår? Hoppas du har någon du kan prata med om sånt... Vi kan ju inte ändra hur andra bemöter oss, men vi kan välja vilka vi vänder oss till... det bästa är ju om man hittar de vänliga människorna i omgivningen.


Jag har liksom många andra berättat för vänner och då försvinner de. Nu är jag mycket försiktig vem jag berättar det för men också hur mycket jag berättar. Jag berättar så lite som möjligt. Säger "jag har en kronisk depression, det kallas dystymi. Det innebär att jag har kronisk brist på serotnin. Det i sin tur gör att jag äter en hel del mediciner. Jag har haft terapi men inte längre. Tyck inte synd om mig, för det är inte synd om mig, men förstå att det är jävligt ibland. Verkar jag sur, bli inte stött. Kankse är det så att jag har ångest och är inte mig själv just då." Tycker att det räcker. Hur länge, varför mm behöver de inte veta. De som kan ta detta kommer att fråga mer. Hur mycket du då ska berätta kan ju bara du avgöra. Det är bara en av mina vänner och en mina kollegor som vet om min självdestruktiva sida. Min vän är kanske inte så konstigt. Men min kollega kom och frågade mig pga av sin dotters mående. Hon skadade sig själv. Då berättade för henne att jag har gjort och gör det ibland och förklarade VARFÖR. Annars har ingen med det att göra. Det är mitt och mina bekymmer. Vi pratar ju inte med vem som helst om sitt sexliv. Varför ska man då låta vem som helst få tillgång till mina allra innersta tankar? De enda som får veta dem fullt ut är de människor jag möter inom psykiatrin som jag känner att de kan bemöta mig med respekt. Ingen annan. Inte ens min allra bästa vän som vet så mycket får inte veta riktigt allt.


Nä, det är ett känsligt ämne det där! O det är bra att du är försiktig, välj dem du berättar för noggrant, det finns så många fördomar. Det bästa är att du pratar om ditt mående med en psykolog. För prata behöver man när det är sådär. Medicinen borde få dej att må bättre-kanske ska du byta sort! Mvh


Jag berättar inte heller allt för mina närmaste. Jag har 2 vänner och de får inte veta allt - jag är rädd att jag ska skrämma bort dem. Jag berättar bra för min läkare och kontaktperson. Jag tycker att det är bra att sådana här forum finns - mitt första inlägg här. Här möter man personer med liknande problem.


Jag tror att anledningen till att man blir bemött på ett sådant sätt av vissa människor är pga rädslan som människan naturligt känner för nya och okända saker. En person som aldrig har varit i en depression eller inte ens sett någon nära vara i det, kan ha otroligt svårt att förstå vad problemet är. Kanske finner de situationen pinsam och obehaglig för att de inte vet något om saken och därför flyr de ifrån den. Precis som många människor som inte varit med om övernaturliga saker blir rädda och förnekar det. "Det som jag inte sett eller känt själv, det tror jag inte på". Bara en tanke liksom. Jag har precis lika svårt att förlita mig på folk, många säger att det är bra att prata med någon utomstående men när jag började gå i samtal på så kände jag att den där kvinnan ville inte bli min vän, hon gjorde bara sitt jobb, vilket var att sitta där en meter framför mig och le och vara trevlig. Istället så har jag knytit en otroligt stark kontakt med min mamma och mina bröder, visst jag berättar inte allt för dem, men min mamma är även en av mina bästa vänner vilket gör att vi har en väldigt öppen och ärlig relation, så även mina bröder och jag. Försök hitta någon i din närhet som du känner har hjälpt dig tidigare, många behöver prata ut och få bolla med någon det är så sant så, men om man börjar smått så kanske det stora hela kommer ut tillslut iallafall. Under mina år i depression har jag lärt mig en sak, sluta aldrig kämpa! Så fort jag har gett upp så har även allt det bra i min omgivning raserats. Håll fast vid de saker som glädjer och släpp inte taget, jag har lärt mig att uppskatta vissa saker mycket mer än tidigare. Som att se snön dala ner medans adventljusstakarna och stjärnorna lyser i fönstren. En otroligt mysig tillvaro om man slänger bort tankarna på att det är kallt, för så illa är det inte egentligen. Hoppsan hejsan vad orden bara flöt på, var säkert tvungen o bara skriva av mig lite antagligen. Hoppas det ordnar sig!


hejsann nu var de ett tag sen jag var här så först vill jag tacka för dom råden som ni skrivit.... förlåt mig nu för detta men jag vet inte... men ni får de att låta så jä..a enkelt fattar inte jag har fortfarande inte komit i kontakt med en enda människa som jag kan berätta mina tankar för jag har börjat försöka att sitta med en person... och så ställer hon en fråga om nåt då helt plötsligt stannar min hjärna upp min mun stämband tunga låser sig och tankarna far runt i mitt huvud fort svara nej säg inget de spelar ingen roll fort nu innan de går för lång tid allt de går hysteriskt fort. där sitter jag som en dum jävla idiot och får inte ett lljud ur munnen. och så får hon ur sig du MÅSTE ju gå och prata med nån, visst hon har nog rätt men kan man säga allt till te x en psykolog utan att verka sjuk i huvet kan man säga sina tankar till en sån eller måste man begränsa sig... Känner även att jag har börjat isolera mig mer och mer pallar snart inte med att folk ser mig de är precis som om dom ser in i mitt huvud och mina tankar att dom ser min rädsla för att dom ska fråga mig nåt. nåt som gör att jag måste agera på nåt sätt förlåt för om mitt tack för era tips och råd inte verkar tacksammt men de är dom tack svara gärna nån

Annons
Annons
Annons