Forum Depression och ångest


Ser ingen lycka...

Hej vem du än är som läser detta! Jag är en kille på snart 24 år, och vill berätta lite om hur jag har känt den senaste tiden. Kan börja med och berätta att ett lång förhållande tog slut för ca 8 månader sedan. Förhållandet varade i ca 5 år, och hon har nu en ny partner. När förhållandet tog slut mådde jag väldigt dåligt psykiskt, även hade jag dåligt självförtroende för jag hade gått upp väldigt mkt i vikt under åren samt sabbat mitt liv på en hel del ställen. Hoppat av skolan, dragit på mig skulder samt undvikit mkt kontakt med min familj. Jag tog nya tag efter att det tog slut, flyttade ner till min syster och hennes familj, började träna samt att studera upp mina betyg och söka in till högskola. Jag kämpade med detta till för ca 1 månad sedan, jag fic kupp väldigt många betyg, jag gick ner till normalvikt samt även bygde en hel del muskler, så utseendet är inget hinder längre över huvet taget. Jag fick även för ca. 3 månader sen ett välbetalt jobb som jag "tror" jag trivs med. Men för ca 1 månad sedan så försvann all livslust, jag börjar missköta min kost, dricker mkt folköl i veckorna igen, undviker att ta tag i saker, har även hänt att jag struntat i att gå till jobbet. Jag känner mig helt enkelt tom. jag ser inga framtidsutsikter, jag ser inte mig själv värd något, känns som jag sviker alla omedvetet. jag har ingen aning om hur detta skedde? Allt hade ju börjat gå så bra, varför skulle jag helt plötsligt börja må så som jag gör nu? jag funderade på om det hade att göra med mitt Ex, men jag kan ärligt säga att jag inte har mkt känslor kvar och dras inte i tankar på det förhållande vi en ggn hade. Vad tror ni här, är jag deprimerad? Jag vill verkligen få tillbaka all energi, sluta strunta i sakerm och speciellt, få tillbaka viljan att leva och fortsätta med livet. Tacksam på svar/råd!

Du skrev att du flyttade till din syster och hennes familj. Hur ser ditt sociala nätverk ut där du bor? Har du umgänge du trivs med? Boende och ekonomi verkar du ha ordnat, även studier och arbete, det är bra jobbat! Men du skrev inget om nåt umgänge med andra... bara en tanke jag fick, att inom dig är du kanske ensam? Nåt sånt som får dig att må dåligt kanske? Om det är så att ditt mående går ut över din förmåga att orka med ditt arbete borde du kanske tala med en läkare eller en kurator? Söka hjälp inom vården innan det blir värre för dig... Eller om det hänger på ditt sociala liv, försöka knyta lite sociala kontakter utåt till att börja med? Lycka till!


Hej, jag har tänkt på exakt det du skriver. Jag har en vän här som jag känt i flera år, umgås med han några gånger i veckan, och även med hans andra vänner vissa helger. Men om jag ska vara ärlig så har jag inte alls den tryggheten med vänner jag hade där jag bodde förut, likaså flyttade jag ifrån min bror som jag står väldigt nära. Kan det vara så att detta har gnagt inom mig omedvetet och nu börjar det visa sig? Jag känner mig faktiskt väldigt ensam om jag jämför mot förut. Tyvärr verkar det ju inte vara ett enkelt problem att lösa, då ju äldra mna blir desto svårare att knyta starka nya band med andra människor.....


Är det så att du fortfarande har kontakt kvar med vänner där du bodde förut kanske du kan lägga lite pengar på att resa dit och hälsa på? :) Nu har du ju faktiskt fler vänner än tidigare kan man säga, men inte så tät kontakt med dem då... de före flytten och de efter. Men du kan ju antingen flytta tillbaka (ifall du har väldigt många vänner kvar som du vill ha tätare kontakt med) eller så accepterar du situationen som den är, där du bor och försöker vidga din sociala krets på plats. Kanske bjuda in på fest och be alla ta med sig någon? På så sätt träffar du andra, vänners vänner också. Ja det är nog sant som du säger, ju äldre man blir desto svårare att skapa nya band till människor. Men det är väl så att de flesta redan har etablerade relationer när de är äldre. Men du är inte på långa vägar uppe i "den åldern" än (väl?) Nåja kanske slog vi huvudet på spiken med vårt tankebollande här, hoppas det hjälpt dig till en insikt om ditt mående, men hur du löser det är ju till syvende och sist ditt ansvar. Jag önskar dig lycka till! Skriv gärna igen om ett tag och berätta hur det känns... hoppas det går bra för dig och att du känner ork och kraft att förändra ditt mående till det bättre. Kram!

Annons
Annons
Annons