Forum Depression och ångest


Råd till min man..om han läste dem.-..

Vad gör jag med min man som inte klarar av mina depressioner? Utan belastar mig med att mitt beteende får honom att må si eller så? Vad ska jag göra för att ta hand om hans känslor? Jag orkar ju knappt med mina egna......jag känner hat mot honom som skuldbelägger mig, som inte tar eget ansvar över hur han mår...som tycker att han överpresterat när han bara tagit sin del av ansvaret. Som reser och är borta flera nätter i månaden och gnäller om jag är borta en helg...ibland tror jag att det är han som gör mig deprimerad.

Känner igen mig så väl... Min man säger och han försöker nog förstå, men jag tror inte man kan det om man inte varit nere på botten själv. Har tre barn och en häst och arbetar 6 tim per dag som städerska. Har fibro också. Nu har jag sjukskrivit mig för jag kände att jag ville inte leva längre och då blev jag rädd. Ska till psykiatern och kuratorn ig en ännu en gång. Ändå tycker min man att vi ska ha ett sexliv!!! Det finns inte ens i min värld. Han reser också i sitt arbete och jag tycker nästan att det är skönt när han är borta för då slipper jag dåligt samvete över att jag inte vill ha sex. Jag orkar ju inte med mig själv ens. Hur blir man sig själv igen eller kan man det?????????


Jadu det där lät inte bra! Ja förstår din besvikelse, jag skulle nog ej stå ut länge med o ha det så kan ja säga! kram


SEX!!! Det är ju helt oförenligt med depression. Jag har slutat prat med min man om hur jag mår..på något sätt så framstår jag alltid som självupptagen när jag försöker kommunicera det. Han själv talar aldrig om att han är ledsen utan förklarar bara hur orättvis han tycker att jag är. Jag måste stänga av honom mentalt. Hästarna som jag älskat hela mitt liv börjar också bara kännas som en belastning......det svåraste är att jag måste be min man om hjälp med vissa saker där, fodring etc, och då tycker han att jag skall vara tacksam....det är enklare att göra allt själv med barenen, hästarna, maten etc....han ställer till ett sånt liv när jag inte gör det han förväntar sig (handla städa etc). Jag låtsas att jag är ensamstående och löser allt själv då får jag vara ifred. Sedan undrar han varför jag inte vill ha sex.


Jag valde att separera. Tack och lov har vi inga barn, det gör det lättare. Finns ingen illvilja i min (snart fd) sambo men oförmåga att ta ansvar...


Om du har professionellt samtalsstöd tycker jag du ska lyfta frågan där... hur gör du? Om du inte har professionellt samtalsstöd föreslår jag att du skaffar det... så du kan bli hjälpt i det här. Själv är jag singel och har inte den problematiken hemma. Lycka till!


Är svårt att förstå sig på folk ibland. Är bara att konstatera. O ibland tror man att man gör det, fast man inte alls har det. Visar det sig. Jag tyckte det kändes mer avslappnat hemma när jag fått diagnos o medicin o pratat lite om depp med sambon. Kände att liksom mitt dåliga samvete för att jag inte är på topp hade minskat rätt mycket senaste veckorna. Men igår drog sambon plötsligt upp allt som är dåligt o inte funkar mellan oss. Sånt jag inte gör o som stör honom. Sånt som jag själv inser, men har hoppats ska ordna sig när jag börjar må bättre, men det tar ju ett tag o det har jag sagt. Blev jättebesviken o kände att jag hade trott vi var pväg framåt, men istället stampar vi på samma fläck och allt är som förut. Tror helt enkelt det är svårt att förstå för utomstående o att många förhållanden kraschar pga det. Exempelvis mitt eget skulle kunna göra det om inte deppet ger med sig snart. Fast sen är det ju svårt att veta var cirkeln börjar o slutar, blir förhållandet bättre om man håller ut, eller blir deppet bättre av att man bryter upp? /sofia

Annons
Annons
Annons