Forum Depression och ångest


Kommer de alltid vara såhär?

Ena dagen känns det som att mitt liv är helt underbart. nästa dag ligger jag och sängen och planerar mitt självmord och tänker att denna gången ska jag inte misslyckas. denna gången ska jag somna in och lämna detta liv som jag inte vill leva. oftast kommer det en spärr till mig och stoppar mig jag kan inte säga exakt vad denna spärren är för något men den kommer iaf. många tycker att sjävmord är det mest egoistiska och fega en människa kan göra. visst kan jag hålla med i vissa fall. men när man ligger på botten och krälar är det svårt att tänka på nåt annat än att man vill få slut på sitt lidande. De va senast i torsdags kväll jag låg i min säg och planerade hur jag skulle göra. Jag skulle proppa i mig alla mina tabletter, men jag skulle vänta tills på lördagen eftersom jag var ledig på helgen och då skulle ingen sakna mig på ett par dag och jag kunde ta självmord somna in, innan någon skulle hha lyckats hitta mig och stoppa mig. jag var t.o.m nere på apoteket på fredagen och hämtade ut ny medicin bara för att ja skulle vara säker på att jag skulle lyckas. men väl på lördagen när jag hade planerat att det skulle ske och avskedsbrevet var skrivet. började jag tänka på mina föräldrar speciellt på min mamma hur tufft hon hade det när jag var inlagd på psyket. Jag tänkte att det här kommer hon inte klara av. och just nu känns det bra. men jag vet att snart kommer det en dag igen när mina självmordstankar kommer tillbaka och jag planerar när,vart och hur. antingen känns det som man är i helvetet eller så är man i himlen. när ska man komma mittemellan och hamna på jorden?

Annons
Annons
Annons