Forum Depression och ångest


Kan man

avbryta sin sjukskrivning när man vill jag mår inte bra men sammtidigt mår jag ännu sämmre med alla terapi besök och arbetsterapi som inte hjälper mig ett skitt. Känner mig splitrad för jag är arbetslös oxå men känner att jag orkar inte med alla dessa besök. Vad göra är så ledsen förvivlad blä vill bara försvinna just nu. Gud vilka skuldkänslor och ångest jag har just nu. Snälla behöver råd.

Om jag förstår dig rätt nu... så menar du kanske egentligen att du vill avbryta alla terapibesök och arbetsterapin du går till för att du tycker att de inte gör någon nytta. Att avbryta sjukskrivningen låter som väldigt motsägelsefullt om du mår sämre än tidigare och inte orkar med din terapi du går på. Jag vet inte, men även sjuka borde ju få ha "semester" från terapi o arbetsterapi om behov av det verkar föreligga... få vila ut utan krav nån vecka. Har du haft sommaruppehåll i dina aktiviteter? Om inte annat så borde du ju få ha det iallafall... Kram!


Det är precis så jag menar har utryckt mig fel var inte meningen. Jag har inte haft ngt uppehål ska dit varje vecka en timma och sen är meningen att den så kallad a.terapi ska höjas i flera timmar mm. Hur många dagar har ni gått i början hur mycket är lagom jag blir så stressad varje vecka är det o gå till ngn terapi läkare och psykolog. Som jag skrev innan så känner jag mig splittrad deppig ledsen och att ingen förstår hur allt sånt här kan ta på ens krafter. Kram till dig med.


Ja, man har rätt att vara med och fatta beslut om sin behandling! Det är bara bra om du säger ifrån. Bara du kan ju veta hur det känns och vad du orkar, om du inget säger tolkas det som att allt är bra och då går terapin vidare... Man kanske inte ska be att få avsluta, men att ta ett uppehåll som okallu skrev! ...semester! Och säg som det är, att det inte känns bra att öka osv. Maria


Ja, visst kan du det. Tror man alltid har kunnat det.


Första året jag var heltidssjuk fick jag uppehåll i fyra veckor, som en semester alltså. Det var i juli månad. Hade innan dess arbetsplatsbesök nån timme i veckan hm... eller hade jag börjat med mer... minns inte nu... men uppehåll blev det iallafall och sen skulle jag öka på i augusti. Men eftersom jag inte ville tillbaka till min gamla arbetsplats tog jag tjänstledigt 25% utan lön, och därmed friskskrevs jag 25% automatiskt iom tjänstledigheten då jag läste på distans på högskola istället :-P Min läkare var för studierna, fk o arbetsgivaren emot. Men jag gjorde som jag ville ändå... men eftersom varken arbetsgivaren eller fk skulle betala mina 25% kunde de inget göra... -P


Man mår oftast just sämre när man börjat i terapi! Oftast måste man "gå i botten" innan man kan få rätsida på det egentliga problemet. Det bästa är nog dessvärre att du f-söker härda ut-i längden är detta sämre mående-mer produktivt än det "bara" dåliga mående du hade innan. Visst kan du få börja jobba igen eller va du nu sysslade med, det bestämmer du själv. Men jag avråder dej vänligt men bestämt-tror inte du är inne på rätt spår då.


Tack alla jag har funderat länge nu med både ånget och skuldkänslor.men har bestämmt mig för o fortsätta och förhoppningsvis att min sjukintyg blir förlängd. Det svåraste är nog att jag måste åka fram o tillbaka varje gång inte så ekonomisk,här jag bor har dem oxå a.terapi ,har pratat med dem om det och dem skulle se om jag kan börja här på hemma fronten men ärligt talat så är jag misstänksam till det. Iom jag vågar inte åka buss pga sociala byten då men min man kan inte köra mig heller varenda gång,har har ett jobb och sköta och egen körkort har jag inte ännu. Gubben säger o jag kan köra deg ingen fara men endå ,det betyder att han måste vara borta 2timmar varje vecka ifrån sitt jobb. Och det är då detta ångesten och skuldkänslor kommer in. Får se helt enkelt hur länge skall jag bli sjukskriven blir jag inte det mer då avslutar jag allt och tillbaka till AF tyvärr. Är nämligen sjukskriven tom den 30/9,var inte meningen att inläget skulle bli så långt.

Annons
Annons
Annons