Forum Depression och ångest


Jag behöver hjälp

Jag känner mig värdelös, fet och ful. Ibland är jag inomhus hela dagarna och sitter bara vid datorn. Orkar inte alls bry mig om vardagen eller människor över huvudtaget. Jag kan även haft en dag som vart riktigt bra, ändå när jag kommer hem så kan jag bryta ihop helt utan anledning. Jag har ett extrajobb som jag är rädd att jag inte kommer få behålla länge till, för jag svarar nästan aldrig när chefen ringer. Jag sover nästan aldrig innan fyra på natten och sover alldeles för länge på dagen. Jag har skurit mig mycket förut, hela överarmarna är täckta med ärr, likaså framsidan på låren. Känner hela tiden ett sug på att skära mig. Tror ni att antidepp skulle hjälpa mig? Jag försöker hela tiden att se saker ur en annan vinkel, jag har inte skärt mig på ett par veckor, men istället har jag börja spy upp nästan allt jag äter. Jag är så himla trött på att känna mig så nere hela tiden, vad ska jag göra?

Känner igen mig i det du skriver,har tyvärr inga bra svar till dig Lycka till!!


hey. jag har vart i samma sitts, orkade inte längre jobba, men våga dig till en vårdcentral.. be o få tala med en psykriatriker nån dag så kommer du få träffa en läkare och antagligen på ut antidepp, violket har hjälpt mitt liv oootroligt mycket!mvh joanna


Hej! Jag känner igen mig i det där med att vända på dygnet! Åh, vad jag har jobbat med att hålla dygnet "rätt"... tills jag fick kontakt med den psykolog jag har samtalsterapi hos nu. Hon bara sa att "en del är piggast på morgonen och lägger sig tidigt, en del är piggast på kvällen och behöver sova på förmiddagen". Jag kan säga att det hon sa, det löste väldigt mycket av min känsla av "skuld" och misslyckande med att dag efter dag inte klara att kliva ur sängen klockan 8. Nu äntligen kan jag i lugn och ro vakna och äta frukost kl 14 och njuta av mina lååånga, lugna kvällar, när jag vet att ingen kommer eller ringer och jag måste vara social. Jag mår faktiskt som allra bäst kring midnatt, när man "borde" sova. Men jag har kunnat släppa det där med "borde sova" och kan tillåta mig nu att må bra den stunden! Eller... tja, må lite bättre i alla fall. Sedan är det en annan sak, att alla andra tycker att det är fel att vara uppe på natten och sova på dagen. Och jag förstår dem - det är ju inte så länge sedan jag själv tänkte precis så! Jag har löst det med att förklara att jag inte mår så bra på förmiddagen och behöver vara ifred då, så får folk fundera hur mycket de vill på vad jag egentligen gör på förmiddagen! Det tog tid att lära mig tänka annorlunda, men jag kom på lite olika sätt att hantera det... Lycka till! Maria

Annons
Annons
Annons