Forum Depression och ångest


hjälp

Jag mår inge bra. Men jag e så van vid att må så här, har gort det alltid känns det som. Jag vet att jag har dålig självkänsla dåligt självförtroende o allt det hämmar mig i mitt liv. Jag har typ inga vänner, jag e sur ofta irriterad för småsaker. Är ganska kall på ngt sätt. Jaghar gått hos en psykodynamisk terapeut i över 4 år. O jag kan inte säga att jag ser ljuset än. Detta måste väl bero på min upväxt?! Jag vet inte. För andra kan det verka konstigt o inte så allvarligt att må dåligt över att man har dålig självkänsla. Men detta förstör verkligen mitt liv. jag vågar inte ens kolla på folk jag möter på gatan, bussen, ica affären, ja överallt. Det e sååå jobbigt. Borde jag kanske byta terapeut? Bord ejag istället pröva kbt? Har testat att skriva ne rtankar o så, men orkar inte. Känner mig int ehelt oki med min terapeut, hon verkar tro att det pga av mitt problem jag . Men tänk om det e att våran personkemi inte passar i hop? Detta vågar inte jag ta up med henne. Då får hon mig att känna mig skydig på ngt sätt. Eller är det kanske jag som får mig själv att känna mig skyldig.?? Jag e så himla förvirrad hela tiden. avet varken ut eller in om ngt. Jag har dålig kontakt med min mamma o min pappa. Det har hänt så mkt. Dom har svikit mig tror jag. Dom har själva problem o mår själva dåligt. Jag e 25 år idag. O är såååå ensam känns det som. Bor med min lillasyster men vi pratar inte om ngt känsligt med varandra. Varför känner jag typ inga känslor förutom ilska o irritation???

Har inga bra svar men kramar om.


Det finns många bra böcker om hur man bygger opp sin självkänsla, pröva med nån sån till att börja med. Det hjälpte mig iaf. Kram


TACK FÖR SVAREN


ankan har du ngt tips på en bok? kram läste självkänsla nu! av Mia Törnblom men det hjälpte inte.. kram


hej..jag känner igen mig otroligt mycket. Har skickat mejl till dig. kram


Sådan terapi kan ta mycket lång tid, många år. Den är mer komlpex än KBT då den senare mer går in i saker i nuet. Svårt svara om det är er personkemi som ej funkar eller om ngt annat, måste få lite exempel så fall. Ja själv har ju svårt om de är för neutrala, vilket ingår i deras hållning. Min senaste hade missuppfattat den totalt o va överneutral, va som prata med en vägg.....så ja har slutat där nu.


Visst beror det på uppväxten. Man fostras ju in i en roll, att vara ett dumt barn som ingenting duger till. Det är åtminstone vad jag fått lära mig.


Nu låter det här kanske urbota dumt, men du behöver kanske öva på att ha roligt? Se komedier på tv, eller serier som är roliga... se ståuppkomiker... annat som roar? att du bara känner negativa känslor beror kanske på att du har trassliga relationer med föräldrarna som är svåra att bearbeta. kanske behöver du bygga upp relationer med andra människor, som kan ge positiva relationer, finns den möjligheten? Nån form av dagliga träffar med andra i organiserad form? Kanske kan du ta upp med terapeuten vad du vill förändra i din vardag... du säger att du har svårt att titta på folk du möter? Kanske öva på det i samråd med terapeuten? Ja jag vet inte... detta var mina tankar då jag läste ditt inlägg... Hoppas det blir bättre för dig iallafall, på nåt sätt.


Antar att man måste tåla att en terapeut säger sånt men helst inte vill höra, men det måste ju komma från någon som säger det på rätt sätt för en själv o som man har förstroende för. O man inte har det verkar det ju som det skulle vara svårt att det skulle ge en något. /sofia

Annons
Annons
Annons