Forum Depression och ångest


Cyklotymi/depression

Hej,

Jag är 21 år och har sen jag gick i nian haft perioder då jag känt mig väldigt nere (lättirriterad, får väldigt sänkt självförtroende och bryter lätt ihop). Ibland kan jag känna som att jag vill bryta ihop men inte kan för att jag är bland människor eller om jag är bland nära att jag inte ska "deppa ner mig" för dom igen och då brukar jag planera att jag ska få bryta ihop när jag är själv vilket brukar kännas "bättre" men sen känner jag mig ofta inte gråtfärdig längre när jag är själv och då blir det som att jag bara skjuter upp mitt bryt för det kommer alltid tillslut och blir bara värre ju längre jag skjutit upp det. Det känns som att det är lite grann samma historia hela tiden så att prata med nära känns mer som att det bara blir en börda. Jag är väldigt nära min familj och har en pojkvän som bryr sig otroligt mycket och i våras gick jag för första gången hos psykolog efter att jag fick någon slags brytattack hemma och var helt förstörd. Jag känner inga självmordstankar och jag har perioder då jag känner mig självsäker, amibitiös och så vidare men jag har inga maniska perioder och trots att jag är en "lyckad person" så är jag väldigt beroende av bekräftelse för att må bra.

Jag känner som att jag skulle vilja få ett namn på det här så att folk i min närhet förstod och inte bara tänkte att jag inte försöker må bättre för det gör jag men depperioderna kommer alltid tillbaka. Vet inte vart jag ska vända mig riktigt men vill förstå allt.

Tacksam för en kommentar eller så bara.

Annons
Annons
Annons