Forum Depression och ångest


behöver hjälp nu

hej, jag är en ny tjej här dock väldigt ung, men vart med om mycket. jag har åkt in och ut på avdelningar, barnakut/ bup. men trots jag kommer in med uppskurna armar varje gång, så är det ingen som förstår, jag blir utskriven kommer hem och allt är som vanligt tror läkare/familj/psykologer/mellanvård m.m. jag förstår inte. Jag fick reda på för ca 2 månader sedan att jag hade diagnosen hfa = HÖG fungerande autism, som gör att man blir deprimerad och mår väldigt dåligt, det är skönt att ha en förklaring på varför jag har mått dåligt såhär länge, första gången var i 6års åldern då jag skrev självmordsbrev m.m, men ingen har förståt varför inte ens jag, men först nu 10 år efter har jag fått reda på varför, fick också diagnosen nf när jag gick i 5.an som jag ärvde från min mamma neurofibromatos, det är inget farligt typ kosnteration m.m vissa har stora pluppar bölder på kroppen, dock inte jag. men det tynger ner mig, jag vet att det inte är något man kan göra åt, men jag känner mig så fruktastvärt värddelös m.m, att jag inte kommer få leva ett normalt liv. ingen förstår för dom skriver ut mig första gången låg jag ca i 2 veckor dom två senaste gångerna har det bara varit över helgen, och detta har hänt på ca 3 månader, det är sjukt att ingen förstår mig. Dom säger att dom tycker det är lustigt att jag ligger inne för att jag är så glad, men jag vet inte varför jag döljer det, jag fattar inte ens själv att jag gör det, det är jag liksom gråt inombords skratt utanpå. jag kalar inte mycket mer.. MItt liv har knappt börjat jag är fortfarande ungdom och har det såhär, någon som kan hjälpa mig. ? tack på förhand

Jag önskar att jag kunde hjälpa dig... men vet inte hur... Du har sjukdomar du lever med idag och jag vet inte hur pass bestående dina sjukdomar är, om de kan bli "lindrigare" med tiden eller om du kan lära dig att hantera dem på nåt sätt så du ändå får må bra stora delar av ditt liv... Jag hoppas du har hjälp och stöd med det i ditt liv. Någon vuxen du kan vända dig till ang det? Kanske gå med i en stödgrupp för människor med liknande problematik som du själv har? Kanske det kan ge en gemenskap och trygghet i att du inte är ensam om problemen? Du är INTE värdelös för att du har sjukdomar, du har dina goda sidor i din personlighet, försök se dem... jag är säker på att du har sidor som är positiva också :-) Var rädd om dig, kära du... Kram!


Dom kommer inte förstå riktigt förens du släpper din"vi förstår inte för du verkar så glad". Jag höll mina problem inne med min låssas fasad i många år, till jag rasa ihop i 19 års åldern.. ibörjan skämdes jag för att dom såg mig för hur det egenligen var. men nu änns det rätt.. fick rätt hjälp och dom förösker verkligen. du verkar vara en fin tjej. ta jätte mycket hand om dig! behöver du skriva av dig så bara att höra av dig kramar :)


tack så mycket ska träffa min läkare idag som förstår men inte lika mycket som jag vill att hon ska förstå, men det är hon som hjälpt mig få denna lilla hjälpen jag får, min fråga äör liskom, när jag ska kunan börjha leva ett normalt liv, och få må bra för sen jag var 6 år har det vart såhär allsto i 10 år, men dom förstår ju inte att jag mår så psykist dåligt, och min pappa tycker bara det är att bita i hop.. , för han skämms liksom att jag mår dåligt, går på bup m.m, menmen, skriver hur det går på mötet idag om du är intreserad, tack så mycket kramisar,

Annons
Annons
Annons