Forum Depression och ångest


Är dom vänner på riktigt? snälla hjälp!!!:'(

Jag tror absolut de är riktiga äkta vänner till dig. Men deras förståelse för sjukdomar behöver öka... hm.... svårt att förstå sig på sjukdomar när man inte har dem själv. Så hur ska du få dem att förstå? Kanske räcker det med några få av dem, ge dem nåt informationsblad, visa nån hemsida, kanske om ni sitter hemma hos dig och umgås? Förklara för dina närmaste vänner, dem du själv tycker bäst om, hur det verkligen ÄR med fibromyalgin, mm... kanske börja med dina smärtor till en början? Lycka till!

Jag har försökt visa sidor. Men dom liksom bryr sig inte om det. Dom har frågat ifall dom kan göra någonting åt mig, jag har sagt att dom kan läsa några sidor då, men det vill dom ju inte det heller. Jag har sagt från början till slut, upprepat det igen och igen om hur jag har det. Dom ser hur dåligt jag mår, dom frågar mig "mår du dåligt?" ifall jag mår dåligt svarar jag ja, annars nej. "men du kan väl må dåligt hemma, för en gångs skull kan du vara glad?" är ett exempel på vad dom har svarat. det kändes inte precis så välkomnande.. dom säger alltid emot, eller låtsas som om ingenting hänt, eller undviker dom mig, för att jag mår dåligt. Så svårt att förklara hur dom beter sig mot mig. Tack! Ska försöka hitta på något för att försöka få dom förstå.. men jag vet inte hur. ha det bra, tack för ditt svar!


Du kanske kan få råd och stöd via bup hur din omgivning ska kunna få en bättre förståelse. Eller så är det så att dina vänner är för unga, kanske bör du söka den förståelsen hos andra personer, vuxna? Lycka till iallafall! Kram!


tänkte jag inte på, tack! Har sökt mig till äldre. tack så jättemycket, karam


De menar säkert bara väl med kramarna men säg till dem att de kramar lite för hårt. Riktiga vänner bryr sej mer än de gör, men de kanske ej förstår allvaret riktigt det måste du säga till dem. Deras ålder har inte betydelse-även i den åldern kan man bry sej mer. Lycka till!


tack så mycket! ska tänka på det. Det finns vissa som bryr sig mer än andra.


Är också en människa med fibromyalgi och depression sedan många år tillbaka och jag är också mycket äldre än du, men jag förstår precis vad du pratar om. Alla "ryck upp dig nu", "gör roliga saker", och värst av allt "jag förstår dig", för det är precis vad de inte gör. Tyvärr har det blivit så att jag har dragit mig undan och orkar inte prata med andra än de som är i min situation för DE förstår mig och vi kan stötta varandra. Att jag skriver det här till dig är för att du INTE ska hamna där jag är, du är ju ung och har hela livet framför dig. Så lyd mitt råd, sök proffesionell hjälp nu! Vad gäller fibromyalgin så är ju den sjukdomen stressrelaterad och därför behöver man må bra psykiskt för att den ska lindras eller försvinna (jag vet, det är inte lätt för då hade jag inte haft fibromyalgi idag) Var rädd om dig, det finns bara en xbaraminax! Kram på dig!


Klart det är viktiga vänner du har....men ingen vet exakt hur någon annan mår eller känner det. Fibromyalgi är svårt eftersom alla inte ser det, men jag märker att mina nära ser det i mina ögon och kroppsrörelser. Många gånger så inser jag att fibro är bara fibbe, visst det gör ont men jag dör inte av det. Runt om mig har mina vänner blivit betydligt sjukare. ( jag är ju äldre än dig och tyvärr så får många runt 50 både infarkter, diabetes mm) Har en dotter som gått i terapi och jag förstår att hon slitit som bara den men så bra hon mår idag...så ge inte upp det finns en betydligt ljusare framtid för dig också. Låt inte fibbe styra hela dit liv... När du haft fibbe ett tag märker du hur kroppen fungerar och för mig är det tråkiga att allt jag vill göra får jag inte in. Planering är viktig -det måste finnas tid att vila efter även roliga saker... Jag är gift med en diabetiker och ser hur han fungerar men förstå helt ut hur det känns det kan jag aldrig göra.....o faktum är att han inte vet hur det känns att ha fibbe....Men det går bra ändå. Hoppas du snart mår bättre och får den hjälp du behöver för att hantera fibbe o oro på bästa sätt för dig!


Tintin55Är också en människa med fibromyalgi och depression sedan många år tillbaka och jag är också mycket äldre än du, men jag förstår precis vad du pratar om. Alla "ryck upp dig nu", "gör roliga saker", och värst av allt "jag förstår dig", för det är precis vad de inte gör. Tyvärr har det blivit så att jag har dragit mig undan och orkar inte prata med andra än de som är i min situation för DE förstår mig och vi kan stötta varandra. Att jag skriver det här till dig är för att du INTE ska hamna där jag är, du är ju ung och har hela livet framför dig. Så lyd mitt råd, sök proffesionell hjälp nu! Vad gäller fibromyalgin så är ju den sjukdomen stressrelaterad och därför behöver man må bra psykiskt för att den ska lindras eller försvinna (jag vet, det är inte lätt för då hade jag inte haft fibromyalgi idag) Var rädd om dig, det finns bara en xbaraminax! Kram på dig! Precis så det är! "jag förstår dig", jag blir irriterad, arg, ledsen, när dom säger så. Folk som lever ett liv utan fibromyalgi, depression, sen ångest, som säger att dom förstår. Jag har precis som du, dragit mig undan en del. Jag säger att det är svårt att förklara, det är det ju. Vad har hänt då du har dragit dig undan? Jag går hos sjukgymnast då och då. Jag tycker själv att det inte hjälper direkt mycket, sedan finns det inget mer jag får göra. Dom vill inte skicka mig till någon "proffsdoktor" eller vad man säger. Dom vill inte ens tro att jag har fibromyalgi. ha det bra, tack för du skrev! kram


maria2blomKlart det är viktiga vänner du har....men ingen vet exakt hur någon annan mår eller känner det. Fibromyalgi är svårt eftersom alla inte ser det, men jag märker att mina nära ser det i mina ögon och kroppsrörelser. Många gånger så inser jag att fibro är bara fibbe, visst det gör ont men jag dör inte av det. Runt om mig har mina vänner blivit betydligt sjukare. ( jag är ju äldre än dig och tyvärr så får många runt 50 både infarkter, diabetes mm) Har en dotter som gått i terapi och jag förstår att hon slitit som bara den men så bra hon mår idag...så ge inte upp det finns en betydligt ljusare framtid för dig också. Låt inte fibbe styra hela dit liv... När du haft fibbe ett tag märker du hur kroppen fungerar och för mig är det tråkiga att allt jag vill göra får jag inte in. Planering är viktig -det måste finnas tid att vila efter även roliga saker... Jag är gift med en diabetiker och ser hur han fungerar men förstå helt ut hur det känns det kan jag aldrig göra.....o faktum är att han inte vet hur det känns att ha fibbe....Men det går bra ändå. Hoppas du snart mår bättre och får den hjälp du behöver för att hantera fibbe o oro på bästa sätt för dig! jag kanske bara har svårt att se att dom är där för mig.. dom pratar inte ens med mig nästan, dom tror inte på mig, att jag mår så dåligt som jag egentligen gör, bara för dom själva mår någolunda bra. Om fibromyalgi bara var en sjukdom som syntes för andra, så kanske de/vissa hade förstått, att jag mår dåligt. Precis som du, säger jag till mig själv att det gör ont, men jag dör inte av det. inte det lättaste! Skönt att det finns någon ute som vet hur det är att leva med fibbe. Tack för att du skrev, hoppas du får det jättebra!!

Annons
Annons
Annons