Forum Depression och ångest


Alla lever inte exakt samma liv.

Sorry om detta låter en aning bittert, men är ganska trött på det här nu. Såg på några inlägg i min dagbok (som jag skrev från hjärtat) att mina ord misstroddes, att jag ändå kanske ska ha medicin och kbt, att det ändrar mitt liv. Jag blir faktiskt förvånad när så pass gamla människor fortfarande har bristfällig förmåga i att kunna utläsa vad man ska lita på eller inte av vad en människa berättar. För det första så ljög jag inte i min dagbok. För det andra så är det när man har fel i "huvudet" som man ska ta mediciner. Inte när man reagerar helt normalt på omständigheter. Sen så är KBT är en behandlingsform som är utvecklad för att snåla på psykvårdens resurser. Istället för att gå till botten med saker och ting kan man komma med simpla och i vissa fall effektfulla lösningar till den typen av problem som delas av oerhört många människor. Jag har istället problem som är ytterst ovanliga. I mitt fall är KBT och medicin lika verkningsfullt, som att gå till en kvinna som lever i en relation där hon blir fysiskt och psykiskt misshandlad, och tipsa henne om mindfulness och antidepressiva läkemedel. Vad hon behöver är en total förändring av sin livssituation. Tyvärr finns ingen hjälp för min specifika situation och det är därför jag funderar på att försvinna för gott.

Sen kan man ju se kommentarerna som en bekräftelse att det är rätt av psykvården att psykiskt misshandla mig i 7-8 år och håna min intelligens.... kanske det var rätt att hata mig och erbjuda mig en hjälp som bara lämpar sig för dom som är sjuka i huvudet???? Jag kanske ska ha tvångströja också? Jag kanska ska äta medicin mot schizofreni? Eller varför inte en cancerbehandling också?


Håller med om kbt vad ger det? Hokus pokus äntligen en med hjärna ge sockerpiller istället suck kram Hampus


Min fd psykiatriker var ungefär lika allmänbildad,välutbildad,kunnig,flexibel och sympatisk som förhistoriskt bajs inkapslat i något gammalt sediment. Psykvården har bara skadat mitt psyke,gjort mig till en sjukare människa än jag nånsin kunnat bli på egen hand haha. Så..sjukt. Alltihopa. Har haft nästan alla mediciner och alla diagnoser föreslagna och det är ett enda stort jävla kast med en tärning för att se vilken sida i bibeln (DSM-IV) samt Gamla testamentet (FASS) som skall få vägleda nästa behandlingsförsök. Det är bara hokus pokus alltihopa som scooby sa. Finns ett amerikanskt uttryck. SWAG (Scientific Wild Ass Guess) Det är fan allt psykiatri är. Och psykologi. Det är fan inte förtjänat att kallas för en vetenskap eller värdig någon högre titel eller lön. Finns säkert de som är bra men det har fan inget att göra med den värdelösa utbildningen och yrket och "vetenskapen" utan helt enkelt att de har en viss unik förståelse för människor samt hur händelser hänger ihop och formar oss. Tror knappast de fick sin expertis genom utbildningen,fass,dsm-iv eller någon annan utan de hade varit jävligt bra på att hjälpa folk oavsett om de blivit IT-programmerare eller pokerproffs. Så. Mitt hat efter sveket och förnedringen jag fått utså och ändå ska man krypa dit när det krisar för att få nån jävla atarax eller sobril haha. Inte på länge och inte nånsin igen dock. Tack för mig. Om jag sa vad jag verkligen kände för hela organisationen och dess folk skulle det vara olagligt och olaga hot och en massa annat så avslutar med att säga att jag helt enkelt har drömmar där saker händer som får mig att må bättre. :)


Ghostwriter, nu skrev du om helt andra saker än vad mitt inlägg handlade om. Jag förstår dig i mkt. Jag känner inte som du, till stor del beroende på att jag inte är en ung man som du. Då SVALLADE hormonerna. Sånt kan inte kvinnor riktigt förstå. Därför är det så viktigt att du ägnar dig åt självhjälp. Annars blir du tokig. Du avger flera varningssignaler som du borde vidarebefodra till vården. Ring till jouren och be dom skriva en journalanteckning att det ibland känns som du ska sprängas av allt tryck!


Jag hoppas att ingen har sagt till dig att KBT ska ändra ditt liv. KBT är bara ett av otaliga verktyg. Det är ändå du, Hampus, som väljer hur du ska ändra/förändra/vara tillfreds med ditt liv. Om du vill ändra/förändra/vara tillfreds med det. KBT är bara ett verktyg - dessutom kräver det att du hittar rätt person som kan genomföra KBT tillsammans med dig. Allt handlar om val - ibland behöver man hjälp att hitta rätt verktyg för det man behöver. KBT kanske inte alls är rätt för dig. Det kan INGEN bestämma åt dig. Jag hoppas du hittar någon som kan hjälpa dig att hitta rätt verktyg för dig, och hur du ska använda det.


Fröken då: Hoppas du också hittar rätt verktyg för att kunna göra nånting överhuvudtaget av ditt liv. :-)


Jag är på mycket god väg. Tack för omtanken. :-)


Okej. Vanligtvis brukar såna förändringar märkas tydligt genom att människan ifråga plötsligt är mer varm, förstående, tydlig, starkare, osv, mot innan. Man brukar sällan lägga energi på fel saker, om jag uttrycker mig på det sättet. Men hoppas du har rätt! Vore väl roligt. KBT är väl snarare det som psykvården lägger alla resurser på. I min kommun går det minst 10 KBT-terapeuter på 1 psykodynamisk. Är helt enkelt en resursfråga. Med tanke på att det blir alltfler bokstavsdiagnoser t ex , så krävs effektivare och simplare behandlingsformer. Sen är just KBT till för dom utan "koll", som styrs av känsloreaktioner utan koppling till verkligheten osv, och också som verktyg för att hantera sina reaktioner.


Tyvärr kan jag bara svara att KBT är överskattat... Det FINNS andra medel att ta till, men som du själv skriver så läggs mkt ned på just KBT. Det tar bort udden och mer än så för vad som krävs för många. KBT är verkligen inte svaret på allt... Du som patient ska ha vad du behöver och det är inte patientens sak att ta reda på vad det är. Men där kommer det överskattade KBT in i bilden (been there, done that). KBT är inte alltid svaret! Man måste uppenbarligen vara superstark för att kunna främja sin rätt att vara toksvag.


Javisst måste man vara stark för att vara svag. Sjukt, men så är det. Ibland har jag tänkt att det är för att patienterna ska sugas in i den "sjuka världen" så mkt som möjligt, som ett eget samhälle. Haha. Men hemskt om det är så! För min del vill jag ha psykodynamisk terapi, nåt annat är jag inte intresserad av. Dessvärre har jag inte råd att betala privat, så jag får försöka stå ut med landstingets sätt att att handha mig. Haha! Nu har jag fått en tid i september med en läkare (en ny) och min gamla terapeut - då vi ska diskutera min situation. Du verkar må bättre, glädjer mig.


Men begär den terapiform du vill ha! Du vet ju redan vad du önskar. Stå på dig. Nej, jag är inte ironisk/sarkastisk. Jag fick till en början KBT, tyckte det var skit, ville ha annan terapiform - fick psykoterapi i annat begrepp. Funkade bra för mig. Mycket jobb än idag, men det "arbetet" känns ändå "lättvindligt". Jag har mina verktyg nu. Det gav något. Om du vet vad du vill ha, och har rätt till, så ge dig inte.


Fröken då: Nej då, jag ger mig inte. Har motarbetats mer el mindre i 7-8 år, så det har tagit på krafterna!! Jag vet inte varför jag ens ska behöva förklara mig inför dom tomtarna? Jag har arbetat, jag har betalat skatt, dom ska egentligen verka enligt MINA önskemål. Jag kan lova, att när jag kommer dit i september - då kommer jag säga PRECIS vad jag tycker och tänker. Rätt in i ansiktet på dom. Dom har bett om det nu, då ska dom få det också. Jag bär en helt enorm ryggsäck, som jag inte längre orkar bära. Jag måste avlasta, annars går jag sönder, under. För att frigöra för ny energi, nya tankar, framsteg osv.


Du ska inte nöja dig med KBT om det är annat som du behöver. Men förbered dig på att när du får det du behöver, så kommer det att krävas en helvetes massa av dig - för att så småningom lätta på packningen. Orkar du? Det är viktigt för dig att veta. Så att du är redo.

Annons
Annons
Annons